................

 

 

eXTReMe Tracker

 

...................................................................

 

 

 

 

 

 

 

  1

.
..MEDBORGARKRAFTEN
..startsidan illustrerade
versionen


.
Nyheter april 2024


NÄTVERK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
(OM LÄNKAR/ BILDER INTE FUNGERAR KLICKA HÄR)

Senaste nyheter! .....Föregående nyhetssida

 
1
Brev till myndigheter..Brev/mejl..Protokolll.Protokoll(Off)..Bildspel Video Om nätverken Start!. Nästa!
... .
Göteborg: framtid.. 400 år...förslag..Gbg på Google earth/ Panoramio!.av (arnepe1) .Processkonst förteckning webben
...
..Göteborgs fd 10 stadsdelar (PK nr25)
A Norra Hisingen
B Angered.
C.Östra Göteborg ..
D.Västra Hisingen ......
E Lundby,
F Majorna/Linné.
G Centrum,
H Örgryte/Härlanda
I Västra Göteborg
J Askim/Frölunda/Högsbo

..NYHETSARKIVET..AKTUELLT. KONTAKT .. WEBMASTER.. .MIÄ x
.
 

 

  BILDER
 
 

  Bookmark and Share

.2016-09-05
.LÅNGEDRAG:Länk! S Skärgården: Länk!

.PROJEKT STENSTADEN MINNEN,,.., Länk!

.HASSP: ........................................Länkar!

.BETÄNKANDE HASSP .....1 Länk! 2 Länk!

.HASSP:
............................UTVECKLING

.HASSP:..........................Yttr Jämlik stad

.HASSP:...........................
BEGRUNDAN

.HASSP........................... Före Förstudie

.HASSP Bakgrund SocialSciencePark

.HASSP ...Synpunkter på rapport SSP'

. HASSP HASSPBILDER


 

 



 
 

Veckans bilder 2024 v17
Text från kommunens hemsida

Vad?
Omställningslabbet i Frihamnen utvecklas som en framtidsprototyp och en mötesplats med syfte att stärka och utforska metoder för samskapande och inkludering inom hållbar omställning. Platsen testar hur medborgare aktivt kan delta i omställnings-arbetet och hur olika aktörer kan mötas och utbyta idéer.


Hur?
Omställningslabbet öppnade den 2 juni 2023 i samband med firandet av Göteborgs 400- årsjubileum. Under sommaren aktiverades platsen genom workshops, samtal, filmvisningar, utställ-ningar och prototypbyggen. Under 2024 utvecklas Omställningslabbet genom en nybyggd inramning och entré samt väderskydd och odlingsytor.


Platsbyggnad som metod
Byggnationen av Omställningslabbet är en del av den platsutveckling som pågår i Frihamnen sedan 2012. Platsutvecklingsmetoden används för att testa framtida funktioner på platsen i liten skala tillsam-mans med allmänheten innan större investeringar görs. Arbetssättet innebär direkta möten mellan planerare och platsens framtida användare, vilket leder till större möjligheter för användarna att påverka slutresultatet samt att skapa en relation till platsen redan under uppbyggnadsfasen.
Metoden har bland annat använts för att utveckla Jubileumsparken med dess bastu, hamnbad och utflyktslekplats. Under 2022 började området kring Södra Frihamnspiren aktiveras genom ett flertal prototyper, där Omställningslabbet och den marina kolonilotten Flytevi ingår.


Vem?
Omställningslabbet utvecklas av Göteborgs Stad i samarbete med Göteborgs universitet, Urban Futures, Chalmers tekniska högskola och HDK-Valand med flera.

 

Veckans bilder 2024 v16




 

Veckans bilder 2024 v15

KV FÄNRIKEN I HAGA


KV GRANEN I VASASTADEN

... ..

   

HASSP-Pilot på Bananpiren?

Bilden visar ett utkast till ett program för ett obeyarum inom en HASSP-pilot

HASSP står för:
Holistic Association Social Science Park

Texten nedan är ur en skrivelse till kommn-styrelsen som den 10 april ska besluta om man ska satsa på en levande plats på bananpiren,

Föreningen Staden Vi Vill Ha (SVVH) och nätverket Medborgarkraften m. fl.
vill med sammanställningen nedan av vårt mångåriga arbete gällande Bananpiren och dess utvecklingen ge sitt stöd till:
Yrkande angående – utvecklande av bananpirsområdet till en levande plats i Göteborg
som ska behandlas under Kommunstyrelsen möte den 20 mars 2024


Staden Vi Vill Ha önskar representera Medborgarna i föreslagen utredning!


Vår övertygelse är att en Holistic Association Social Science Park (HASSP) som
Pilot på Bananpiren blir en levande plats, ledande till nya lösningar och idéer
samt till innovationer och uppskalning.

Medborgare och folkvalda samverkar
interaktivt och uppfyller 'Göteborgs Stads mål' för en mer jämlik stad.

   

Veckans bilder 2024 v14

Mark Isitt 9 april kl 19:00 Älvsborgs kyrka

Mark Isitt är journalist och författare uppvuxen på ön Marstrand. Han har skrivit om stadsutveckling, arkitektur och design sedan slutet av 80-talet för både svenska och utländska tidskrifter.

 

 

Veckans bilder 2024 v13

Han är ute och cyklar!
Han följer kommunens skyltning

Han kommer från Gårdsten som har avtal med GKSS om segling för ungdom.

Han cyklar via Hinsholmskilen.
Vid Långedrag finns skyltat att GKSS ligger ut mot Saltholmen.

Vid Roddföreningens hållplats skyltas att GKSS ligger ut mot Ängholmen.

Efter flera återvändsgator ser han GKSS-byggnaden och tar sig via en kultursig och bryggor välbehållen till GKSS.

Men det hade kunnat gå illa!

 

Veckans bilder 2024 v12

En glad och förnöjd fiskare på
Fiskebäcks museum

 

Veckans bilder 2024 v11

häck

En ljus husfasad bakom en häck kan lysa upp en annars gråtrist utsikt.

 

Veckans bilder 2024 v10

Frihamnsdagerna inför år 2024

Frihamnsdagarna har gratis entré.
Genom att fylla i anmälan tar din organisation ställning bakom Frihamnsdagarna värdegrund.

Det innebär en gemensam målsättning att stärka demokratin genom att mötas i samtal för att tillsammans skapa positiv förändringskraft och öka hållbarheten i samhället.

 

Veckans bilder 2024 v09

....SAMVERKAN OM HASSP?

.... Ttill gagn för byggandet av en rörelse som är
.. . tillräckligt kraftfull för att vända utvecklingen enligt
.. ..såväl Studiefrämjandets som SVVH:s intentioner.

 
 

Veckans bilder 2024 v08,

..Göteborgs Symfoniker
..Se de nordiska kusterna som du aldrig sett dem förr. ..Unika projektioner fyller Stora salen i en späckad ..konsertupplevelse skapad av naturjournalisten
..Joakim Odelberg och Göteborgs Symfoniker.
..Den handlar om vår bräckliga jord och om det sköra
..hopp vi hyser för vår framtid. Fem framstående
..tonsättare från Nordens alla länder presenterar
..nyskriven musik om vår tids stora utmaning.

 

Veckans bilder 2024 v07

Demokratisering och rörelse på Falken

I Göteborg hämtades bland annat inspiration från organisationen Local Futures. De kom att presentera
en guide för lokalt förändringsarbete som de sammanställt: Localization Action Guide.

Tillsammans diskuterades och utforskades hur vi
skulle kunna utveckla en liknande guide med förändringsverktyg i Sverige och utifrån en svensk kontext.

 

Veckans bilder 2024 v06

,Sven Yrvind på Båtmässan


...... En av Båtmässans mest uppskattade gäster på scenen är Sven Yrvind.

.......Denna gång får vi dels höra Sven berätta om sina tidigare äventyr

......(och de är många) dels blir ett samtal kring han passion får små båtar,

......hur det går med bygget av den nya båten och om några av hans många

..... ”uppfinningar”.

 

Veckans bilder 2024 v05

.....,DICKSONSGATAN

.....I bakgrunden bland annat Lisebergs vattenpark Oceana

 

Veckans bilder 2024 v04

GRUNDBULTEN
SEDAN NÅGRA ÅRTIONDEN

är både liberalismen och socialismen på
stark tillbakagång och utsatta för hård kritik- ofta från nya och oväntade håll.

Den svenska demokratin kan sägas ha kommit på obestånd.

I sin första populärvetenskapliga bok ger Bo Rothstein läsaren ett noga underbyggt förslag, det han kallar liberal socialism:

en väg bort från en fruktans politik i riktning mot ökad mellanmänsklig tillit som grund för ett demokratiskt samhälle - och en demokratisk demokrati.

Tanken är lika klar som radikal: Liberalismens löfte om respekt för individens autonomi och socialismens löfte om social och ekonomisk rättvisa borde kunna ta varandra i hand.

 

Veckans bilder 2024 v03

dags att bry sig
Så kan civilsamhället och den idéburna sektorn lyfta Sverige

UR Inledning
Ett vitalt civilsamhälle och idéburen sektor. Ibland kallad den tredje sektorn. Behövs för att lyfta Sveriges utveckling framöver. Det kommer bara ske om vi bryr oss.

Det pågår förändringar av samhällsklimatet, bland annat formulerat genom FN:s globala mål, som gör att konturer av en fjärde fas träder fram.

I denna fas betonas behovet av samverkan och en ny typ av samskapande mellan de tre sektorerna -
offentlig sektor, näringslivet och den tredje sektorn.

Till det här samskapandet knyts nya finansieringsmöjligheter kopplade till sociala mål och program för att utvärdera effekten av gemensamma insatser för att påverka samhällets utveckling i positiv riktning.

I regeringens proposition till riksdagen står också uttryckligen att det organiserade civilsamhället ska uppmuntras att delta i partnerskap.

Samverkan och samskapande kräver, i likhet med korporativism, konkret handling…
De engagerar sig i social innovation och socialt entreprenörskap och utvecklar sina verksamheter med hjälp av nya finansieringsmöjligheter.

Utmaningarna
Anpassningen till den fjärde fasens samskapande har visat sig vara
kantat av utmaningar…
För den tredje sektorns affärsmässiga organisationer kan det vara svårt att få lån. Sverige saknar ett stort, socialt inriktat finansinstitut eller en statligt sponsrad, social finansiell infrastruktur som kan ta tillvara på sektorns innovationskraft och entreprenörskap.

Sådana finansieringsinstitut finns i flera europeiska länder och stöttas även av olika EU-fonder.
I formandet av det nya samspelet - det nya samhällskontraktet - borde finansiering i olika former vara en högprioriterad fråga att adressera
också i Sverige

Det finns ett behov av att tredje sektorns myriad av organisationer samlar ihop sig för att möjliggöra ett samskapande.

Den här boken visar på en mängd av områden som kan utvecklas för att stärka sektorns möjlighet att bidra positivt till samhällsutvecklingen.

Som uppmärksammats ovan finns också ett klart förändringsintresse
på flera håll i den idéburna sektorn, men för att åstadkomma den önskvärda förändringen behövs kraftsamling.

 

Veckans bilder 2024 v02

VAD HÄNDER NU?
UR BOKEN FRÅN REDAKTÖRERNA
Med denna antologi vill vi dels vittna om hur krisen slog, dels se vilka effekter den fått på idéer kring styrning och finansiering av välfärden. Vad händer nu?
FÖRORD
Digitalisering är modeordet och några tycks tro att allt som sker under det paraplyet är av godo. Akademikerförbundet SSR har satt fokus på algoritmerna, det vill säga instruktionen till det automatiserade beslutsfattandet, eftersom vi ser att det är där "makten" och akilleshälen finns. Det ska vara demokratiskt styrda, inte kodade av amerikanska konsultföretag utan insyn och granskning, som vi faktiskt sett i några kommuner. Det handlar om myndighetsutövning, i en sektor som arbetar med de mest sårbara människorna. Det är inte rimligt att varje kommun eller myndighet ska vara en egen experimentverkstad när det handlar om samhällets mest utsatta.
Akademikerförbundet SSR:s medlemmar finns i hela välfärden. De bygger den generella välfärden och ser hur skyddsnätets maskor slits sönder.


OM TEXTERNA skriver Simon Vinge
Susanna Alakoski inleder antologin med att visa på varför ojämlikheten är central för hur, och på vilket sätt, människor drabbats av pandemin.
Elisabeth Dahlin talar om barnombudsman och kompletterar en olustig bild av hur pandemin påverkar dem som vi som samhälle har allra högst skyldighet att skydda.
Sverker Sörlin sätter den nuvarande krisen i ett bredare historiskt sammanhang. Vad är egentligen en kris?
Mattias Beijmo visar varför frågan är central för fackförbund.
Tobias Baudin förmedlar. Alla över 70 benämndes som riskgrupp och hamnade i centrum av smittskydds strategierna.
Marta Szebehely har följt den svenska äldreomsorgen under hela sin forskarkarriär och är oroad av utvecklingen.
Åsa Plesner sätter fingret på det, och vi har även sett det i många av våra medlemmars verksamheter.
Åsa-Pia Järliden Bergström instämmer utifrån LO:s perspektiv i att ojämlikheten är central.
Bo Rothstein och Louise Bringselius, forskare, påtalar en annan stor utmaning i organiseringen av välfärden. De beskriver kommunernas och regionernas organ för samordning, dialog och till viss del reglering, nämligen Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Emanuel Örtengren är utredare på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och är orolig för att vi slänger ut barnet med badvattnet.
Lena Hallengren som socialminister har haft de stora frågorna om pandemin i sin portfölj.
Ulf Kristersson tar upp välfärdsfrågan i en bredare bemärkelse.
Pär Holmgren beskriver hur vi i samband med denna omställning behöver nya skattebaser
.

 

Veckans bilder 2024 v01

bob säger: Bergsjön

Det här är berättelsen om kulturföreningen bob och den slingriga vägen fram till ett kulturhus i Bergsjön i Göteborg.
Allt började vid millennieskiftet och nådde fram hösten 2022, när det nybyggda kulturhuset slog upp portarna.

Men vem är då bob? Ingen vet säkert, men bobs experimen-tella arbete med konst, kultur och politik under mer än 20 år har påverkat Bergsjön som plats för minnen, kreativa möten, samtal och gränslösa upplevelser.

Detta är också en skildring av hur det kan gå när offentlig byrokrati möter människor med kultur - och livserfarenheter
från hela världen och det ska avgöras vem som har tolknings-företräde och makt över kulturen. Vad hände när bobs lokalt och globalt orienterade kulturhusplaner mötte den kommunala processen?

En bok för alla som är intresserade av konst och kulturpolitik i en ny värld och i en ny tid,

 

Veckans bilder 2023 v52
HASSP IMPLEMENTERING SOM RESULTERAR I
BLOMSTRANDE MILJÖER.

HASSP SOM "GRUNDBULT"
Staden Vi Vill Ha inser att en komplettering med HASSP är nödvändig. Utan HASSP är risken stor att ett excellensinstitut i topp leder till ett alltmer auktoritärt styre. Med ett toppstyrt HASSP finns också risker för autokrati eller anarki.

Däremot om exellensinstitutet ingår i HASSP i botten av pyramiden fås en stimulerande interaktion mellan excellens och civilsamhälle med blomstrande starka forskningsmiljöer.
Ett utökat samarbete mellan lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle underlättas.

Samverkan och dialog mellan myndigheterna inom ett framtida HASSP-nätverk skapar en nationell överblick över forsknings- och innovationssystemet och underlättar samarbeten mellan forskare, forskningsaktörer, näringslivet, regioner, kommuner och andra samhälls-aktörer.
Ett HASSP-nätverk möjliggör framtidssäkring av samhället.

 

Veckans bilder 2023 v51
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

STORA HAMNKANALEN OCH BRUNNSPARKEN

 

Veckans bilder 2023 v50
MOMENTUM

MOMENTUM
VAD KRIG, KLIMATKRIS OCH VIRUS FÖRÄNDRAR

Bok av Kjell A Norström och Per Schlingmann

15-minutersstaden - när byn flyttar till stan
På allt fler platser i världen kan man nu se de första tecknen på vad som skulle kunna kallas den hyperlokala staden. Vi vinkar farväl till bilen och handeln som den moderna stadens centralfigurer.

I stället välkomnar vi idén om 15-minutersstaden.

En Idé av prof Carlos Moreno vid universitetet i Surbonne.
Alla invånare ska ska inom maximalt 15 minuter med muskelkraft, alltså till fots eller cykel , kunna nå allt de behöver för sitt vardagliga liv…Många av världens städer behöver nu räddas från sig själva.


Professorn idé:
"Gör om den stora trögrörliga monolitisk stadskroppen till en familj av hundratals små dynamiska byar."
Många av våra städer förvandlas redan nu utifrån de här idéerna från att vara funktionsseparerade till att bli mer av lokala nätverk. Det som en gång var först och främst ett shoppingland med kontor håller nu på att förvandlas till ett kluster av kvarter och stadsdelar.

Tio trender som påverkar utvecklingen av våra städer.1. Talang får städerna att dansa
2. Risk för donutstäder!
3. Vi tar naturen till staden
4. Min by staden
5. Dödsstjärnan
6.Transport blir service
7. Urban ultraservice
8. Hantverksstaden!
9. Kvarterets identitet
10. Städerna blir Girlvilles
Staden är fortsatt först och främst kvinnornas habitat.

Läs mer!

 
NÄSTA !