.debatt

STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN

2002 10 17
GP-artikel
Storstadssatsningen på nytt bord
Det särskilda utskott som beslutat om storstadssatsningens pengar i Bergsjön
har lagts ned. Nu kommer stadsdelsnämnden att sköta dessa frågor, i stället
för de fem politiker som utgjort det så kallade LUA- utskottet. SDN-ordförande
Anthony Curry (s) motiverar beslutet med att ärendena blivit så få att det inte
längre är motiverat att avgöra dem i en särskild instans.

Nedläggningen görs samtidigt som Bergsjön avvecklar det särskilda
verksamhetsrådet stadsdelsutveckling. I fortsättningen skall
storstadssatsningens verksamheter hanteras av de ordinarie avdelningarna
inom stadsdelsförvaltningen, direkt under stadsdelschefens ledning.

2002 05 05
Ur GP -artikel
Svår start för storstadssatsningen
I Göteborg känner endast 30 procent av de boende i de
invandrartäta stadsdelarna till regeringens storstadssatsning.
Det kan betraktas som ett misslyckande eftersom poängen
var att alla skulle involveras.

I går hölls en stor boendedialog, ingående i regeringens storstadssatsning,
på Blå Stället i Angered.

Lika dåligt i Malmö
Och även om stadsrådet Mona Sahlin deltog via länk från Stockholm och att tekniken dessutom fungerade så var det stora bekymret att så få av de boende i Bergsjön, Norra Biskopsgården, Gårdsten och Hjällbo kände till storstadssatsningen.

Endast 30 procent av de boende i de här områdena i Göteborg utgav i Integrationsverkets enkätundersökning att de kände till storstadssatsningen.

-Och det är knappast så väldigt bra, säger Henrik Emilsson från integrationsverket som presenterade resultatet i går...........
I storstadssatsningen ingår också en utvärdering av arbetet i de invandrartäta stadsdelarna. Den nu presenterade enkäten är en del av detta arbete.
- Riktigt klara med analysen blir vi inte förrän i juli, säger Henrik Emilsson. Vad man kan se hittills av enkätundersökningen är det vi redan vet - att man mår något lite sämre, att man känner sig något lite otryggare, men att man oftast trivs i sina områden, men ändå vill flytta därifrån..............

Tuff slutdiskussion
De avslutande gruppdiskussionerna blev på sina ställen tuff om hur långt man kommit i storstadsarbetet vad gäller inflytande och demokrati och på vilket sätt ska och vill de boende kunna påverka?.......
......................................_____________________________

2002 04 15
GP-artikel
Mer storstadspengar till Bergsjön
SDN-Begsjön får ytterligare 40 miljoner kronor, för storstadsarbete. Det nya tillskottet
från staten ska användas för satsningar inom områdena Arbete och utbildning samt
Språk och skola.
Bergsjön planerar att använda miljonerna för att bland annat utveckla skol- och stadsdelsbibliotek, utveckla föräldra- och elevmedverkan inom skolan samt till den
nya introduktionsskolan i stadsdelen.

Det blir också insatser för att metodiskt motivera arbetslösa 18-25-åringar, till
grundläggande IT-utbildning och jobbcoaching.

De nya insatserna i Bergsjön har stadsdelsförvaltningen planerat i samverkan med vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen. Tanken med storstadsarbetet är att ta till vara lokala initiativ för att förbättra demokrati, delaktighet, trygghet och trivsel i de utvalda stadsdelarna som förutom Bergsjön är norra Biskopsgården, Hjällbo och Gårdsten.

2001 12 11
Källa: GP
Ur
Lång väg att gå för Sahlin
Mångfald måste genomsyra all regeringspolitik, säger integrationsminister Mona Sahlin.
-Förr var jämställdshetspolitiken ungefär som integrationspolitiken är nu, vid sidan av,
som ett eget område.

Att "integrera" integrationspolitiken i den övriga politiken är nödvändigt för att ge integrationspolitiken kraft, anser Sahlin.

Mona Sahlin har under hösten besökt Kanada för att ta intryck av den integrationspolitik
som förs där.

-Styrkan med den nya integrationspolitiken är att vi tydligt uttrycker att vi vill vara ett land med mångfald, att vi gillar olikhet. Vi försöker inte få de människor som "vi", säger Mona Sahlin.

-Vi måste sluta säga att bara för att ett område har många människor med invandrarbakgrund, så är det ett segregationsproblem. Det handlar i stället
om att göra de här områdena bättre att bo i.

Fakta/ Integration
Integration definieras av regeringen som en ständigt pågående ömsesidig process.
"Den som bosätter sig ett nytt land, måste hitta en strategi för att ingå i en ny gemenskap
utan att göra våld på sin kulturella och etniska identitet. Det förutsätter en viss, ömsesidig, anpassning."

2001 12 10
Källa: GP
Mångfald ska prägla samhället
Socialdemokraternas integrationspolitiksa arbetsgrupp ger förslag till åtgärder.
- Hittills har Integrationsverket inte haft de muskler som det borde ha, säger gruppens ordförande Luciano Astudillo.

_ Vi måste se till att mångfald präglar alla delar av samhället, och där skulle integrationsverket kunna vara mycket mer offensivt.

Artikeln: Bli svensk? och bilagan Mer om integration.

Glöm hindren och satsa framåt
Storstadssatsningen skall göra Biskopsgården mer attraktivt för alla.
Artikeln: Bli svensk? del 2.

Göteborg stad informerar

Storstadssatsningen

Stadsrådet Mona Sahlin och Göteborgs kommunstyrelses ordförande Göran Johansson undertecknade den 2 februari 2001 det lokala utvecklingsavtalet mellan Staten och Göteborgs Stad, om insatser i Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och norra Biskopsgården. Totalt handlar det om 200 miljoner kronor under en 3 års period.

Storstadspolitikens mål är att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för tillväxt och att bryta segregationen.

Det handlar också om att ge människor i berörda bostadsområden möjlighet till samma levnadsvillkor som på andra håll i landet.

En viktig del i storstadsarbetet är de lokala utvecklingsavtal som ska förhandlas fram mellan staten och berörda kommuner i de tre storstadsregionerna.

Läs mera http://www.goteborg.se/wwwdb/gbgwww.nsf/

______________________________

2001 12 04
Källa: Vårt Göteborg

Nya storstadssatsningar i Gårdsten
Nu är det klart vilka storstadssatsningar det blir i Gårdsten under nästa år. Och Gårdstensborna har varit med och sagt sitt innan beslutet togs. Gunnareds stadsdelsnämnd tog nyligen beslut om åtgärdsplan och budget för storstadssatsningen i Gårdsten.

Totalt satsas 13,8 miljoner kronor under nästa år. Det blir fortsatt kompetensutveckling för alla pedagoger i förskola och skola. Metoder ska utvecklas som främjar barnens språkutveckling på modersmålet och på svenska.

Områdets skolor får en internationell och interkulturell profil, vilket ger eleverna möjlighet att utveckla sin flerspråklighet. Undervisningen kommer att ske i huvudsak på svenska men även utveckla sin flerspråklighet. utvecklingen kommer att ske i huvudsak på svenska men även erbjudas lektioner på bland annat arabiska och persiska.

Skolan håller öppet på eftermiddagar, kvällar och helger för elever, föräldrar och andra boende.Fjorton föeningar driver idag bland annat kurser och läxläsning. Nästa år ges ytterligare stöd till föreningar och större möjlighet till eftermiddagsverksamhet för 9-12 åringar i föreningsregi.

Nytt för nästa år blir en trygghetsgrupp knuten till Gårdstensbostäder med avlönade vuxenvandrare. De skall utöva tillsyn, medla i konflikter, eskortera boende och ha kontakter med polis socialtjänst och skola.

Kulturtolkar kommer att informera om friskvård och sjukvård på en mängd olika språk. De ska ha en nära kontakt med de boende och kunna forma motionsaktiviteter och föreläsningar utifrån deras behov.

En träffpunkt för äldre invandrare startar under nästa år , som en mötesplats, ett informationscenter och ett komplement till den öppna hemtjänsten. Det blir även utbildningslokal och träffpunkt för anhörigvårdare.

2001 11 27
UR
Inger Bergströms seminarium: Vad skall sparas av Miljonprogrammet på CTH.
"Miljonprogrammet passar inte för dagens människor" ur Planera Bygga Bo.
Riksantikvarieämbetet och många kulturvetare anser att det är dags att byggnadsminnesmärka miljonprogrammets främsta uttryck, de storskaliga bostadsområdena. Hur skall vi ställa oss till detta?........ Vad har hänt sedan vi byggde miljonprogrammet som har gjort bebyggelsen så omodern?

Nya livsformer
Miljonprogrammet byggdes för kärnfamiljen. Man tänkte sig mamma, pappa och två till tre barn. Målet var att bygga bort bostadsbristen.

Idag är inte trångboddheten det största problemet, utan ensamheten.
Det som främst brister är att områdena inte har det yttre sociala liv som krävs för ensamboende, med mötesplatser och annat som behövs när man inte har någon hemma att umgås med......
Hemma i bostadsområdena finns studenter, pensionärer och arbetslösa.
De har andra behov än lekplatser. Bostadsområdena är dåligt anpassade till dem som faktiskt tillbringar dagarna där.

Ny fritid
Arbetet är inte längre så slitsamt, det vi behöver efter en dag ensam vid datorn är inte främst lugn och fysisk vila, utan upplevelser, sällskap och kroppslig aktivitet......Miljonprogrammets funktionsseparering och isolering från den övriga staden bidrar därför till ökad segregation.

Nya preferenser
Nu vill folk inte längre ha vila på sin fritid utan upplevelser, social stimulans, spänning och action. Detta är svårt att ordna i det rena boendets värld. Men så vill människor också ha ett större mått av trygghet i sin närmiljö, många känner främlingskap inför varandras kulturer; säkerhet och trygghet har blivit en viktig planeringsparameter...... Varken upplevelser, spänning eller trygghet i den yttre miljön kan man med särskilt stor framgång planera in i rekordårens bostadsområden; de drar inte till sig tillräckligt med människor för att befolka de stora yttre rummen.

Ny estetik
Den estetik som rekordårens bebyggelse vilar på är maskinens estetik, den perfekta funktionen, ingenting onödigt. För livsföring såväl som för design var idealen renhet, enkelhet och enhetlighet.
Behovsläran lärde att vi alla har samma behov och att vi därför kan bo likadant allihop.
Nyckelorden i den nya postmoderna estetiken är individualitet, komplexitet, transparens och mångfald. Inget av dessa värden finns i rekordårens byggande......
Miljonprogrammets struktur måste ändras, om bebygglesen ska överleva.
______________________________________________________________
Källa:GP
Ur
Demokratrin knackar på
Så får varenda Hjällbobo chansen att säga ifrån.
Operation dörrknackning pågår i Hjällbo. 14 personer besöker stadsdelens
2 300 lägenheter under en månad. Operationen går ut på att hitta folk som
vill vara med och reparera bristerna i demokratin.

-Hjällboforum är en organisation som funnits i drygt tre år med uppgift att lyfta stadsdelen.
Rent praktiskt handlar det om hur storstadssatsningen 51 miljoner bäst ska användas.

Synpunkter!....Inlägg