.ungdom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UNGDOMSFULLMÄKTIGE
Göteborgs stads kommunfullmäktige har tillsatt en arbetsgrupp i uppdrag att lägga fram ett förslag om att inrätta ett " Ungdomsfullmäktige". Arbetsgruppen har nu startat sitt arbete.

UNGDOMSNÄMNDER

Ur Omvärldsbevakning
På ungdomars villkor.
Ökat inflytande - mer delaktighet.

Det behövs mer direkta åtgärder för att stärka ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet, skriver Kulturdepartementet i sin propositionen På Ungdomars Villkor.*
Insatserna måste i så stor utsträckning som möjligt utgå från unga människors egna tankar och ambitioner, betonar departementet.
Ett av förslagen är att inrätta en ungdomsdelegation som ska vara ett rådgivande organ i frågor som rör ungdomars villkor.

Ungdomsinflytande förekommer i åtskilliga former. På lokal nivå, kan dessa vara ungdomsråd som samverkar med kommunen eller styrelser i skolor. Ungdomsparlament agerar ofta på ett nationellt eller regionalt plan. Dessa kan verka som rådgivande organ eller lagstiftande församlingar, vilket sker i bland annat Australien.

UngdomsBarometern 1999 visar att ungdomar har ett lågt förtroende för politiker. Trots detta är få intresserade av ett medlemskap i politiska partier. Orsaken tros ligga i att den verklighet vi lever i idag skiljer sig avsevärt från den som formade partiernas strukturer.
Enligt undersökningen Rapport 90-tal, har ungdomar större förtroende för företag och media än för politiker.
-Intervjusvaren är entydiga på frågan hur man ska påverka utvecklingen: Politikerna är det ingen idé att ens försöka påverka, skriver redaktionen som är ett projekt vid Institutet för Framtidsstudier.

*
Prop. 1998/99:115
Propositionens huvudsakliga innehåll
För den nationella ungdomspolitiken på 2000-talet föreslås tre övergripande
mål som skall ersätta tidigare riktlinjer. För det första skall
ungdomar ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. För det
andra skall ungdomar ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.
För det tredje skall ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska
tänkande tas till vara som en resurs.

sid37
5.1.1 En demokratikommission för, med och av ungdomar
Regeringens bedömning: Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
(LSU) bör få ekonomiskt stöd för att rådet fristående skall
utreda ungdomars möjligheter att påverka såväl i sina egna miljöer
som i större politiska sammanhang.


Skälen för regeringens bedömning: Ett av de ungdomsting som föregått
denna proposition arrangerades av Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
(LSU) och samlade representanter från olika ungdomsorganisationer.
Som ett resultat av detta ungdomsting har LSU den
25 mars 1999 kommit in till Kulturdepartementet med en framställan
om att inrätta en demokratikommission om ungdomars möjligheter till
inflytande och delaktighet. Denna skall, enligt framställan, komplettera
Demokratiutredningens (SB 1997:01) arbete genom att kartlägga samt
analysera och lämna förslag vad gäller ungdomars möjligheter att
påverka skolmiljön, sin närmiljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken,
den nationella politiken, Europapolitiken och ungdomars situation i
världen. En annan viktig uppgift skulle vara att utvärdera metoder som i
dag används och att ta fram olika lösningar för att öka ungdomars
delaktighet i det demokratiska livet. LSU erbjuder sig att vara värd för
kommissionen.
Demokratiutredningen (dir. 1997:101) är en parlamentarisk kommitté
med uppgift att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter
som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. I tilläggsdirektiv
(dir. 1998:100) har utredningen fått i uppdrag att utreda orsakerna till
det sjunkande valdeltagandet och att föreslå åtgärder för att öka
medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet.
Regeringen instämmer i LSU:s uppfattning att ett utredningsarbete av
det slag som LSU föreslår bör genomföras. Ungdomsorganisationerna
bör därför, genom LSU, ges ekonomiskt och övrigt stöd för att genomföra
en fristående utredning för att kartlägga ungdomars möjlighet till
inflytande och delaktighet. Det är angeläget att arbetet genomförs
främst av ungdomar och på ungdomars villkor. Arbetet bör därför göras
av representanter som är utsedda av ungdomsorganisationerna. För att ge
möjlighet till ett flexibelt arbetssätt bör utredningen genomföras genom
LSU:s försorg.

5.1.2 Demokrati i skolan
Regeringens bedömning: Ungdomarnas demokratiska engagemang
bör på olika sätt uppmuntras av skolan. Regeringen bör under år 1999
särskilt verka för att
– försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet på
gymnasieskolorna sprids,
– elevrådsarbete och annat ideellt arbete uppmuntras i skolan,
– elevombudsmannen ges fortsatt stöd,
– politiska ungdomsförbund ges bättre möjligheter att medverka i
skolan, och
– anordnande av s.k. skolval uppmuntras.

5.1.3 En ungdomsdelegation knuten till regeringen
Regeringens bedömning: En ungdomsdelegation bör inrättas. Den
bör fungera som ett rådgivande organ till regeringen i frågor av särskild
betydelse för ungdomar och ungdomars levnadsvillkor. Ungdomsdelegationen
bör samtidigt vara ett forum för ungdomars inflytande
och delaktighet i rikspolitiken.

5.1.6 Tillgång till information ger makt – Ungdomskanalen
Regeringens bedömning:
En särskild arena bör inrättas hösten
1999 på Internet – Ungdomskanalen – med riktad samhällsinformation
till unga. Ungdomskanalen bör underlätta såväl tillgången till
information som möjligheten att kommunicera med olika beslutsfattare.

5.2.4 Ökad kunskap om utanförskapet
Regeringens bedömning:
Det är allvarligt att vissa ungdomar och
grupper av ungdomar riskerar att hamna i en långvarigt utsatt position
i samhället. För att kunna ge dem bättre stöd krävs, utöver konkreta
åtgärder, också ett bättre kunskapsunderlag om s.k. marginaliserade
ungdomars villkor. Denna fråga bör behandlas i samband med den
forskningspolitiska propositionen år 2000.

.................Regeringens slutsats är att det bl.a. behövs ett mer omfattande
kunskapsunderlag för att utforma en bättre ungdomspolitik till stöd för
ungdomar som är i behov av särskilda insatser. Det torde vara angeläget
att bl.a. dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet inom ungdomsforskningen.
Regeringen avser därför att återkomma till detta i samband
med den forskningspolitiska propositionen år 2000.

5.3 Kompetens och entreprenörskap
Ungdomars engagemang kännetecknas inte sällan av otålighet och högt
tempo. Förhoppningen att nå snabba resultat är mycket stor hos de
flesta. Många ungdomar, inte minst de som har svårt att hävda sig i
teoretiska studier, har i stället en stark drivkraft som gör dem till goda
entreprenörer. En viktig uppgift för samhället är att ta till vara denna
kraft av entreprenörskap och uppmuntra dess positiva utveckling.

6 Ungdomspolitik i kommunerna
I detta avsnitt redovisar regeringen vissa principiella resonemang kring
främst den kommunala fritids- och kulturpolitiken, men också kring
några viktiga inslag i utvecklingen av en samlad kommunal ungdomspolitik.

.................Regeringen ser positivt på en fortsatt utveckling av de kommunala ungdomsråden och vill understryka vikten av att metoderna för ungdomars inflytande i lokalsamhället utformas efter varje kommuns egna
förutsättningar.

6.3 Satsning på Ung kultur
Regeringens bedömning:
Det bör göras en särskild satsning på att
stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter
inom främst musik, teater, dans och eget skapande i syfte att
öka det lokala utrymmet för detta.


Skälen till regeringens bedömning: I dag är kultur ett stort ungdomsintresse
och i den unga kulturen finns de frön till förnyelse och
den växtkraft som kulturlivet måste ta till vara. Kulturen medverkar till
utveckling och förståelse av den egna identiteten, ger möjlighet att testa
gränser för tankar och erfarenheter, bryta mönster, blanda intryck och
söka något nytt. Dagens ungdomar är den första generation som på allvar
växer upp med en etnisk och kulturell mångfald i Sverige samtidigt som
samhället är mer öppet än någonsin för den globala världskulturen. Ett
stöd till ungdomskulturen är därför ett viktigt stöd till den utveckling
som skapar vårt framtida kulturarv.
Kultur i olika former är i dag ett lika stort ungdomsintresse som
idrott. Genom bio, video och TV konsumerar ungdomar stora mängder
rörliga bilder och intresset för att själva berätta med hjälp av
videokameran är mycket stort. Att lyssna på musik är ett intresse som är
gemensamt för nästan alla ungdomar. Den s.k. upplevelseindustrin är
också en viktig framtidsbransch och en växande arbetsmarknad för
ungdomar. Det finns samtidigt ett brett gränsland mellan kultur som
fritidssysselsättning och som försörjning. Detta gränsland spelar stor roll för utvecklingen av ungdomars kreativitet och entreprenörskap.Regeringen anser det således vara en viktig ungdomspolitisk uppgift att skapa ett ökat lokalt utrymme för ungdomars eget skapande och för ung kultur.
För att åstadkomma ett sådant ökat utrymme krävs åtgärder
både på central och lokal nivå. Regeringen avser därför, utifrån de erfarenheter som främst Ungdomsstyrelsen och Kulturrådet samlat,
att avsätta medel till en treårig satsning med detta syfte.

6.4 Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars
fritidsverksamhet
Regeringens bedömning:
Det bör göras en särskild satsning på förnyelse
av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för
ungdomar. Detta bör göras för att stimulera verksamheter vars erfarenheter
kan hjälpa kommunerna att klara de krav på utveckling som
ställs av bl.a. de stora tonårskullarna i början på 2000-talet.

Skälen till regeringens bedömning: Regeringen har i kapitel 3.3.7
konstaterat att ungdomar värderar sin fritid högt. Ungdomars fritidsintressen
förändras ständigt och har i dag i många avseenden helt andra
förutsättningar än för tio år sedan. Hur detta kommer att förändras under
de kommande tio åren vet vi inte mycket om i dag. Den kommunala
kultur- och fritidsverksamheten kommer sannolikt att behöva bli
föremål för ständig förnyelse och omprövning. Detta kan exempelvis
gälla behovet av att utveckla den framtida yrkesrollen som fritidsledare
och ungdomsarbetare, men också behovet av nya slag av mötesplatser
och träffpunkter.
Som stöd i detta arbete behövs bra exempel på hur framtidens mötesplatser
och träffpunkter kan komma att se ut. Här kan staten fylla en uppgift
i förhållande till kommunerna genom att ekonomiskt stödja projekt,
vars erfarenheter kan underlätta för kommunerna att utveckla sådana
platser och träffpunkter. Regeringen avser därför att initiera en särskild
satsning på förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar
gemensamt..............

6.5 Behovet av lokaler för ungdomsverksamhet
Regeringens bedömning:
Ungdomsstyrelsen bör få särskilda
riktlinjer för sitt uppdrag att kartlägga föreningslivets tillgång till
olika slag av lokaler för ungdomsverksamhet och kostnaderna för
desamma.

7 Internationellt samarbete
Av EU:s 350 miljoner invånare utgör ungdomar i åldern 15–24 år 60
miljoner personer vilket motsvarar cirka 17 procent. De ungdomar som
växt upp på 1990-talet har rest över hela världen på ett sätt som ingen
tidigare generation haft möjlighet att göra. Därför beskrivs de ofta som
en internationell generation. Deras erfarenheter från vistelser utomlands
och deras språkkunskaper utgör en viktig resurs för dem själva och för
samhället.
Den 21 december 1995 inrättades på Civildepartementet en arbetsgrupp
med uppgift att bl.a. utarbeta en svensk strategi för arbetet med
ungdomsfrågor i EU. Arbetsgruppens rapport Ungdomsfrågor i EU –
Förslag till en svensk strategi (Ds 1996:31) innefattar såväl
övergripande som mer konkreta förslag till åtgärder.

8 Ekonomiska konsekvenser
Överskottet från spelet på värdeautomater skall enligt beslut av riksdagen
(prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415)
tillfalla det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
Medlen skall betalas ut till Riksidrottsförbundet respektive Ungdomsstyrelsen
för vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från regeringen.

Synpunkter!

 

..Inlägg