.debatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Deliberativ demokrati

 

 

 

 

 

 

 

 

Medborgarpaneler, samtalsdemokrati
och e-demokrati

Ur ett par rapporter

Kan folkviljan förfinas?
Om medborgarpaneler och samtalsdemokrati av Jan Teorells

E-röstning
En lägesrapport av Anders R Olsson


Ur Jan Teorells rapport____________________________________________
Medborgarpaneler
Erfarenheterna från fyra medborgarpaneler ifrån fyra länder Danmark, England, USA och Norge har studerats. En utvärdering har gjorts utifrån två kriterier. Panelens representativitet, samt huruvida paneldeltagande lett till åsiktsförändringar.

En medborgarpanel skall å ena sidan likna en vanlig opinionsundersökning ifråga om urvalet; detta skall vara representativt för befolkningen. Å andra sidan skall medborgarpanelen skilja sig från en vanlig opinionsundersökning ifråga om den faktiska uppmätta opinionen.
Om resultatet blev lika vore det meningslöst att investera i sådana projekt.
Slutomdöme: De fyra medborgarpanelerna påverkade föga deltagarnas åsikter. De fyra försöken inger mer tveksamhet än förhoppningar.
Samtalsdemkokrati:.Smågruppsdiskussioner på utvalda teman.
Samtal påverkar opinioners kvalitet. Folkopinionen skärps och blir mer sammanhängande genom att människor tillåts lyssna på och förmedla sina åsikter till varandra.
Svagheter: Generaliserbarhet och frånvaron av en kontrollgrupp som fick besvara samma frågor men utan att delta i diskussionen var en annan brist.


Ur Anders R Olssons lägesrapport__________________________________

E-röstning
En undersökning från 2001 visar att 55% av svenskarna mellan 16-64 år skulle föredra att rösta på Internet framför det gamla pappersförfarandet.

Enighet råder om att demokratin behöver vitaliseras och förnyas i åtminstone vissa avseenden.
De tekniska förutsättningarna kan - om de används rätt möjliggöra ökad medborgarnytta, ett mer aktivt samhällsengagemang och ett bredare deltagande i de demokratiska processerna.

E-röstning är viktigare ju starkare direktdemokratin blir.
Folkomröstningsliknande förfaranden har bara ett pedagogiskt värde. Ingen argumenterar för "renodlad" direktdemokrati.
I en rapport från europarådet konstaterades 1996 att folkomröstningar blir allt vanligare i hela den rikare delen av världen.
Det finns många länder i Europa som redan har vissa inslag av direktdemokrati och vi ser över praktiskt taget hela världen ett tilltagande politiskt tryck i riktning mot införande eller förstärkande av demokratiska instrument som folkomröstningar och medborgarinitiativ.
I Eurparådets rapport konstateras att Sverige tillhör den grupp länder i Europa där inslagen av direktdemokrati är svagast utvecklade.
Hypotesen att vi även i Sverige småningom får krav på fler eller starkare inslag av direktdemonkrati i den politiska processen framstår inte som särskilt djärv och utvecklas tekniska system för säkra omröstningar via Internet kan det, bli allt svårare för riksdag och regering att stå emot.

Röster från förtetagare___________________________________________
Lil Ljunggren Lönnberg, vd Municel
E- demokratin är naturligtvis mycket mer än att rösta.
Det viktigaste är att fokusera på samtal och förståelse mer än omröstning och polarisering. Utmaningen ligger i att hitta bra, kvalitativa sätt att konsultera medborgrna även mellan valen, inte att ordna omröstningar eller trycka på knappen. De stora frågorna gäller hur politiken kan göras tillgänglig för medborgarna , att förbättra information och kommunikation medborgare emellan och medborgare-politiker.
Utmaningen består i att få fler att engagera sig i den demokratiska processen.

Katja Lepola, vd votia empowerment.
Många företag som talar om e-demokrati arbetar främst med frågor om myndigheternas service till medborgarna. Votia koncentrerar sig på deltagandeaspekten -
Hur kan man mer engagera medborgarna i besluten?
Röstning är bara en del. I övrigt handlar den om att upprätta och föra ett kontinuerligt samhällssamtal.
Överhuvud försöker man alltför ofta ta ny teknik och lägga den över gamla strukturer, i stället för att titta på hur strukturerna behöver förändras.
Tekniken är enbart en möjliggörare, det är den nya människan som ställer kraven på nya former för deltagande och inflytande.
I stor utsträckning handlar det om att utveckla ett nytt ledarskap, tror jag . Den välutbildade, självständige medborgaren i kunskapssamhället vill bli mött på ett nytt sätt.
Han/hon vill bli tillfrågad- och lyssnad till.

Mikael Nordfors, delägare i Vivarto Technologies
Sysslar främst med deliberation, ett sätt att arbeta.( Deliberativ demokrati innebär att man är innesluten i en offentlig debatt.)

Arbetssättet leder till förslag som betygssätt varav de populäraste blir till motioner i kommunfullmäktige. Här går man vidare med ordentliga utredningar och mer diskussion.
Medborgarna kan skicka in argument för och emot som även de kan betygsättas och sorteras efter popularitet. Slutligen har man samlat ett rikt beslutsunderlag som medborgarna själva varit med om att ta fram. Politikerna får med den här processen en väldigt bra bild av den allmänna opinionen.

För att bryta massmedias problemformuleringsprivilegium vill Vivarto öppna för samma process där. Diskussioner med flera intresserade tidningar förs för att lägga upp sidor på www för debattartiklar,som läsarna sedan får rösta på eller rangordna. De artiklar som får flest röster trycker man i tidningen. Medborgarna behöver inflytande också över dagordningen.
Vivarto- modellen innebär att människor röstar oftare men inte i form av beslutande folkomröstningar utan när de värderar olika förslag i en pågående process.
Det är varken möjligt eller önskvärt att alla medborgare skall delta i alla beslut, det viktiga är att de har möjlighet att delta och att den som väljer om de skall utnyttja den möjligheten är de själva och inte någon avlägsen människa högt upp i en hierarki.
Målsättningen är att kombinera stabilitet och kreativitet med expertis och gräsrotsinflytande.

 

Synpunkter!....Inlägg