.debatt

sammanfattning
STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN

Den 2 december 1998 godkände riksdagen regeringens förslag till nationell politik för storstadsregionerna- Storstadspropositionen "Utveckling och rättvisa -. en politik för storstaden på 2000-talet" och därmed lades grunden till en ny nationell politik för landet.

De övergripande målen för den nya politiken är två: "att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom regionerna som i övriga delar av landet samt att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstadens invånare. Det andra målet - att bryta segregationen - är i sin tur nedbrutet på 8 delmål:...

Storstadssatsningen omfattar sju kommuner och 24 områden.

cccccccccccc

bakgrund
De så kallade storskaliga bostadsområdena som byggdes under miljonprogrammets tid hamnade snart i en negativ spiral när de bättre bemedlade flyttade till "bättre" områden.Resultatet blev tomma lägenheter som efterhand fylldes med invandrare

STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN
Läs även under Stadsförnyelse!

2007-08-29
ur artikel i GP av AI
Ny storstadssatsning i nordost

Storstadssatsingen i nordost och Biskopsgården får en fortsättning. Nysatsningen tillåter ett kommunövergripande arbete för att minska segregationen.

Under 2000-talets första år bidrog staten med 2 miljarder kronor för att bryta utanförskap, arbetslöshet och boendesegregation i 24 utsatta stadsdelar i Göteborg, Malmö och Stockholmsregionen.
Storstadssatsningen lyckades inte med det ambitiösa huvudmålet, att bryta segregationen.

Friheten att göra något även utanför berörda stadsdelar för att nå syftet skiljer nya satsningen från den "gamla".

Den nya regeringen betonar framför allt sysselsättning, utbildning och trygghet.

Satsningen får göras inom det kommunala och statliga reguljära budgetarbetet eller via stöd från EU:s strukturfonder. En tanke med det är att satsningarna mindre än tidigare ska bli tidsbegränsade projekt.

Man utgår ifrån ett bättre perspektiv, hela staden.

Finessen med den nya stasningen är att arbeta mer kommunövergripande för att angripa problemen.

Första steget efter att stat och kommun skrivit avtal om fortsatt storstadssatsning är att upprätta "strategiska stadsdelsplaner" lokalt i dialog med de boende.

2004 12 07
Artikel i GP av Lars Gunnar Wolmesjö (Referat)
Göteborg präglas av utanförskapet
Göteborg framstår som Sveriges mest segregerade stad
med åtta av landets värsta problemområden.
Det visar folkpartiets kartläggning av utanförskapet i Sverige.

De åtta områdena är:

Ö Bergsjön
V Bergsjön
Gårdsten
N Biskopsgården
Hjällbo
Hammarkullen
Lövgärdet
S Biskopsgården

2003 08 30
Ur GP artikel
Många blir hjälpta av storstadssatsningen

...I går samlades representanter från olika delar av projektet
för att prresentera sig och utbyta erfarenheter.

Tanken med Storstadssatsningen är ökad sysselsättning,
bättre skolresultat, språkutveckling, tryggare liv och bättre
hälsa i stadsdelarna Hjällbo, Gårdsten, Bergsjön och norra Biskopsgården. Totalt pågår 120 projekt...

Satsingen i Göteborg pågår till och med nästa år.
Sedan är pengarna slut, och vad händer då med
de projekt som startats?

-Storstadssatsningen måste glida över i den ordinarie verksamheten...säger Pelle Berglund, ordförande i kommunstyrelsens storstadsgrupp.

2003 06 19
GP-artikel
100 miljoner till Göteborgsprojekt
Göteborg: Göteborg får 99,7 nya miljoner till
storstadssatsningen. Det beslutade regeringen igår.
Göteborg har tidigare fått 182 miljoner kronor i
storstadspengar för projekt i stadsdelarna Bergsjön, Gårdsten, norra Biskopsgården och Hjälbo. De goda och framgångsrika projekt som startats kan därmed tas tillvara och bidra till förbättringar för invånarna vad gäller till exempel
språkutveckling och möjligheter att skaffa jobb.
Under 2003 förstärks samarbetet med näringslivet genom
att Business Region Göteborg engageras för att utveckla
den lokala företagsamheten. En satsning för att stärka
samarbetet mellan grundskolorna i de aktuella områdena
och Angeredsgymnasiet ska också påbörjas under året.

2003 02 05
Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen.
"På rätt väg?" heter slutrapporten som kan hämtas hem som pdf.fil från integrationsverket.se

Huvudsyftet med den nationella utvärderingen har varit att skapa ett underlag
som gör det möjligt att den relevanta slutsatsen om hur det framtida storstadsarbetet
och även den framtida utvärderingen kan utformas.

.
Ur sammanfattningen
Den statistik som beskriver omflyttningen i de av storstadssatsningen berörda områdena visar att personer med en relativt sett starkare socioekonomisk position i större utsträckning väljer att flytta från
områdena än personer med svagare positioner. Den för områdena
negativa segregationsprocessen blir tydlig, när man kan konstatera
att utflyttarna ersatts med nya boende, inkusive nyanlända flyktningar
och invandrare, med lägre inkomster och svagare anknytning till arbetsmarknaden.

För samtliga av storstadssatsningens områden var andelen sysselsatta
högre bland de som flyttade ut från områdena än för de som flyttade in. Omflyttningen har så att säga förtagit något av den positiva sysselsättningsutvecklingen i storstadssatsningens områden.

Denna typ av socioekonomiskt selektiva omflyttningar kan sägas
reproducera det segregerade boendemönstret i de tre storstadsregionerna. Att förändra dessa flyttmönster utgör en av de grundläggande förutsättningarna för att storstadspolitiken skall lyckas med sin
målsättning att bryta den socioekonomiska, etniska och diskriminerande segregationen. Det är svårt att se hur storstadssatningen, med de redskap som den idag förfogar över, på lång sikt skall kunna förändra de processer som skapar den etniska och socioekonomiska segregationen.

2002 10 17
Ur GP-artikel
Storstadssatsningen på nytt bord
Det särskilda utskott som beslutat om torstadssatsningens pengar i Bergsjön har lagts
ned. Nu kommer stadsdelsnämnden att sköta dessa frågor, i stället för de fem politiker
som utgjort det så kallade LUA- utskottet. SDN-ordförande Anthony Curry (s) motiverar beslutet med att ärendena blivit så få att det inte längre är motiverat att avgöra dem i en särskild instans.

Nedläggningen görs samtidigt som Bergsjön avvecklar det särskilda verksamhetsrådet stadsdelsutveckling.,,

2002 05 05
Ur GP -artikel
Svår start för storstadssatsningen
I Göteborg känner endast 30 procent av de boende i de
invandrartäta stadsdelarna till regeringens storstadssatsning.
Det kan betraktas som ett misslyckande eftersom poängen
var att alla skulle involveras.

I går hölls en stor boendedialog, ingående i regeringens storstadssatsning, på Blå Stället i Angered.

Lika dåligt i Malmö
Och även om stadsrådet Mona Sahlin deltog via länk från Stockholm och att tekniken dessutom fungerade så var det stora bekymret att så få av de boende i Bergsjön, Norra Biskopsgården, Gårdsten och Hjällbo kände till storstadssatsningen.

Endast 30 procent av de boende i de här områdena i Göteborg utgav i Integrationsverkets enkätundersökning att de kände till storstadssatsningen.

-Och det är knappast så väldigt bra, säger Henrik Emilsson från integrationsverket som presenterade resultatet i går...........
I storstadssatsningen ingår också en utvärdering av arbetet i de invandrartäta stadsdelarna. Den nu presenterade enkäten är en del av detta arbete.
- Riktigt klara med analysen blir vi inte förrän i juli, säger Henrik Emilsson. Vad man
kan se hittills av enkätundersökningen är det vi redan vet - att man mår något lite
sämre, att man känner sig något lite otryggare, men att man oftast trivs i sina områden, men ändå vill flytta därifrån..............

Tuff slutdiskussion
De avslutande gruppdiskussionerna blev på sina ställen tuff om hur långt man kommit
i storstadsarbetet vad gäller inflytande och demokrati och på vilket sätt ska och vill de boende kunna påverka?.......
.................................

2002 04 15
Ur GP-artikel
Mer storstadspengar till Bergsjön
SDN-Begsjön får ytterligare 40 miljoner kronor, för storstadsarbete. Det nya tillskottet
från staten ska användas för satsningar inom områdena Arbete och utbildning samt
språk och skola.
Bergsjön planerar att använda miljonerna för att bland annat utveckla skol- och stadsdelsbibliotek, utveckla föräldra- och elevmedverkan inom skolan samt till den
nya introduktionsskolan i stadsdelen.

Det blir också insatser för att metodiskt motivera arbetslösa 18-25-åringar, till
grundläggande IT-utbildning och jobbcoaching...

Tanken med storstadsarbetet är att ta till vara lokala initiativ för att förbättra demokrati, delaktighet, trygghet och trivsel i de utvalda stadsdelarna som förutom Bergsjön är
norra Biskopsgården, Hjällbo och Gårdsten.

2001 12 11
Källa: GP
Ur
Lång väg att gå för Sahlin
Mångfald måste genomsyra all regeringspolitik, säger integrationsminister Mona Sahlin.
-Förr var jämställdshetspolitiken ungefär som integrationspolitiken är nu, vid sidan av,
som ett eget område.

Att "integrera" integrationspolitiken i den övriga politiken är nödvändigt för att ge integrationspolitiken kraft, anser Sahlin.

Mona Sahlin har under hösten besökt Kanada för att ta intryck av den integrationspolitik
som förs där.

-Styrkan med den nya integrationspolitiken är att vi tydligt uttrycker att vi vill vara ett
land med mångfald, att vi gillar olikhet. Vi försöker inte få de människor som "vi", säger Mona Sahlin.

-Vi måste sluta säga att bara för att ett område har många människor med invandrarbakgrund, så är det ett segregationsproblem. Det handlar i stället
om att göra de här områdena bättre att bo i.

Fakta/ Integration
Integration definieras av regeringen som en ständigt pågående ömsesidig process.
"Den som bosätter sig ett nytt land, måste hitta en strategi för att ingå i en ny
gemenskap utan att göra våld på sin kulturella och etniska identitet. Det förutsätter en
viss, ömsesidig, anpassning."

2001 12 10
Källa: GP
Mångfald ska prägla samhället
Socialdemokraternas integrationspolitiksa arbetsgrupp ger förslag till åtgärder.
- Hittills har Integrationsverket inte haft de muskler som det borde ha, säger gruppens ordförande Luciano Astudillo.

-Vi måste se till att mångfald präglar alla delar av samhället, och där skulle integrationsverket kunna vara mycket mer offensivt.

Artikeln: Bli svensk? och bilagan Mer om integration.

Glöm hindren och satsa framåt
Storstadssatsningen skall göra Biskopsgården mer attraktivt för alla.
Artikeln: Bli svensk? del 2.

Göteborg stad informerar

Storstadssatsningen

Stadsrådet Mona Sahlin och Göteborgs kommunstyrelses ordförande Göran Johansson undertecknade
den 2 februari 2001 det lokala utvecklingsavtalet mellan Staten och Göteborgs Stad, om insatser i Bergsjön,
Gårdsten, Hjällbo och norra Biskopsgården.
Totalt handlar det om 200 miljoner kronor under en 3 års period.

Storstadspolitikens mål är att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för tillväxt
och att bryta segregationen.

Det handlar också om att ge människor i berörda bostadsområden möjlighet till samma levnadsvillkor som på andra håll i landet.

En viktig del i storstadsarbetet är de lokala utvecklingsavtal som ska förhandlas fram mellan staten och berörda kommuner i de tre storstadsregionerna.

Läs mera http://www.goteborg.se/wwwdb/gbgwww.nsf/
nästa sida!

--------------------------------------------------------------------

............

...........