Ur propositionen
"På ungdomars villkor"
Länkar
på webben
.debatt
...
KLOTTER OCH
UNGDOMSSATSNINGAR
2007 02 26
Ur GP-artikel av GS (referat)
Så ska Göteborg stoppa vandaliseringen
"Policy för arbete för en trivsam stad - fri från klotter och annan skadegörelse" har fått klartecken ifrån Park och natur och har nu godkänts av byggnadsnämnden.
Klotter och otillåten affischering är inte acceptabelt enligt den nya strategin.
Tidig upptäckt är viktig, allmänheten ska informeras om hur man enklast anmäler klotter.
All skadegötelse
ska polisanmälas.
De som engagerar sig och visar omsorg om närmiljön bör
uppmärksammas.
Enskilda initiativ eller organiserade värdskap för en plats
kan lyftas fram som goda exempel.
Den föreslagna policyn är nu på väg att förankras och anpassas till olika verksamheter.
2005 01 18
Ur GP-artikel av HS (referat)
Ingen JO-anmälan
Samarbete om Klotter
Röda stens styrelse valde i helgen den mjuka vägen i klotterkriget.
Vi vill inte i onödan skärpa motsättningarna, säger
Per Hållén.
2005 01 18
Ur GP Fria ord av Hn (m) kulturnämnden (referat)
Klottret i Göteborg skall bekämpas.
Än så länge har ingen för mig kunnat ge ett bra
skäl till varför husfasader, spårvagnar och spårvagnskurer
skall var nerklottrade. Att gömma sig bakom att graffittin är
en form av kulturyttring är häpnadsväckande.
Varför skall graffitti få sitt agerande sanktionerat av Göteborgs
stad samtidigt som skattebetalarna får stå för notan?
Det är en lek med skattebetalarnas pengar som är upprörande.
Göteborg har ett gemensamt mål att klotter skall bekämpas.
2005 01 16
Ur GP Fri ord av BW Göteborgs stads kulturförening (referat)
Inget klotterplank på Röda sten
Kulturnämnden accepterar inte skadegörelse eller illegalt
klotter.
Däremot stöder nämnden till exempel Röda sten och
konstprojekt som Everwanting Streets.
I artikeln den 11 januari hänvisas till ett brev - inte en rapport - som tre poliser översände till kommunstyrelsen i början av december. Några åklagare har dock inte undertecknat brevet.
Kulturprojekt Röda sten får i år 700 000 kr i verksamhetsbidrag av göteborgs stads kulturnämnd.
Något lagligt klotterplank finns inte vid Pannhuset Röda sten, vilket uppges i artikeln.
Därmed får något sådant heller inte något bidrag från kulturnämnden.
"Klotter" betyder enligt ordboken "slarvigt eller hastigt gjord skrift eller teckning". en definition som utesluter stora delar av graffitin.
Kulturnämnden
behandlar skrivelsen från trafiknämnden vid sitt nästa
sammanträde den 25 januari.
Självklart tar både kultur-förvaltningen och kulturnämnden
avstånd från all skadegörelse och illegal klotter och
graffiti.
2005 01 15
Ur GP artikel av HS (referat)
Klotterpolis kan JO-anmälas
Tre poliser vid polisens klottergrupp skrev i december brev till kommiunstyrelsen
i Göteborg med rubriken "Röda sten - en klottrares orörda
oas". Bland annat skriver de att Röda sten är en "varböld"
med öl- och narkotikamissbruk, en träningsplats där klottrare
bygger upp en repertoar med bilder som de sedan sprejar på väggar
tåg och spårvagnar.
Poliserna vill även förbjuda graffitikurser.
Kulturföreningen Röda sten planerar att JO-anmäla de tre klotterpoliserna.
Det här med att Röda sten är en varböld och att man klassifierar graffiti som klotter och klotter som skadegörelse, alltså att gå in och bedöma kulturyttringar som poliserna inte är kompetenta att göra irriterar.
2005 01 11
Ur GP artikel (referat)
Trafiknämnden
vill stoppa Röda Stens lagliga graffitivägg.
Klottrandet
kostar kommunen tiotals miljoner kronor. Nämnden skirver:
"det är trafiknämndens bestämda uppfattning att kommunens
förvaltningar och bolag lika väl som organisationer som får
kommunalt stöd, måste agera på ett sätt som klart
och tydligt visar att man inte accepterar skadegörelse i någon
form."
Nämnden förutsätter också att Kulturnämnden
aktivt verkar för att motverka allt, som kan uppmuntra klotter.
Lagliga klotterplank, som Pannhuset vid Röda Sten kan uppfattas som
sanktionering av klotter.
2004 06 06
Ur GP artikel
Grafitti - från klotter till skön konst
Göteborg: Grafittikonst som för samman människor
visas och skapas i Begsjön just nu.
En stor mängd människor samlas på Komettorget för att bli en del i den utställning som byggs upp där.
Det är inte bara På Komettorget som grafittikonst visas, utställningen är utspridd till tre olika ställen, Röda sten, Komettorget och Rymdtorget. Mellan dessa platser kommer en gratis buss finnas tillgänglig från och med den 12 juni.
Att just Begsjön blev utvald som plats är ingen slump.
Vi märker att Bergsjön är ett område som många av dem som brukar vara och titta på konst på Röda sten inte varit på, vi får hela tiden frågan om hur man tar sig hit. Och att integrera människor är en viktig anledning till att vi valde att vara just där, säger Meira Ahmemulic...
Projektet kommer att totalt innefatta cirka 65 konstnärer. 13 av dem kommer från Berlin...
Carina Svensson
2004 02 04
Ur GP_artikel
Skador i byggnader kostade 111 miljoner
Bara
klotter gick på tolv miljoner
Götreborg: Stölder, inbrott,vandalisering, brand och andra skador
i byggnader kostade kommunen 111 miljoner kroner förra året.
Bara kostnaden för glaskross var tolv miljoner kronor, lika mycket
som klotter.
...Den sörsta posten för förra året var vattenskador, 25 miljoner kronor, följt av brand 21 miljoner kronor. Den dyrate enskilda händelsen var branden i Klippanreservatet den 27 december med skador för cirka miljoner kronor.
Klotter orsakade kostnader för framför allt Göteborgs Spårvägar. Den klart största skadeposten på de fastigheter som används av staddelarna var däremot glaskross med 8,4 miljoner kronor.
Alf Isemo
UNGDOMSFULLMÄKTIGE
Göteborgs stads kommunfullmäktige har tillsatt
en arbetsgrupp i uppdrag att lägga fram ett förslag om att inrätta
ett " Ungdomsfullmäktige". Arbetsgruppen har nu startat
sitt arbete.
UNGDOMSNÄMNDER
Ur
Omvärldsbevakning
På ungdomars villkor.
Ökat inflytande - mer delaktighet.
Det behövs
mer direkta åtgärder för att stärka ungdomars möjligheter
till inflytande och delaktighet, skriver Kulturdepartementet i sin propositionen
På Ungdomars Villkor.*
Insatserna måste i så stor utsträckning som möjligt
utgå från unga människors egna tankar och ambitioner,
betonar departementet.
Ett av förslagen är att inrätta en ungdomsdelegation som
ska vara ett rådgivande organ i frågor som rör ungdomars
villkor.
Ungdomsinflytande förekommer i åtskilliga former. På lokal nivå, kan dessa vara ungdomsråd som samverkar med kommunen eller styrelser i skolor. Ungdomsparlament agerar ofta på ett nationellt eller regionalt plan. Dessa kan verka som rådgivande organ eller lagstiftande församlingar, vilket sker i bland annat Australien.
UngdomsBarometern
1999 visar att ungdomar har ett lågt förtroende för politiker.
Trots detta är få intresserade av ett medlemskap i politiska
partier. Orsaken tros ligga i att den verklighet vi lever i idag skiljer
sig avsevärt från den som formade partiernas strukturer.
Enligt undersökningen Rapport 90-tal, har ungdomar större förtroende
för företag och media än för politiker.
-Intervjusvaren är entydiga på frågan hur man ska påverka
utvecklingen: Politikerna är det ingen idé att ens försöka
påverka, skriver redaktionen som är ett projekt vid Institutet
för Framtidsstudier.
*
Prop. 1998/99:115
Propositionens huvudsakliga innehåll
För den nationella ungdomspolitiken på 2000-talet föreslås
tre övergripande mål som skall ersätta tidigare riktlinjer.
För det första skall ungdomar ha goda förutsättningar
att leva ett självständigt liv. För det andra skall ungdomar
ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.
För det tredje skall ungdomars engagemang, skapande förmåga
och kritiska tänkande tas till vara som en resurs.
sid37
5.1.1 En demokratikommission för, med och av ungdomar
Regeringens bedömning: Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
(LSU) bör få ekonomiskt stöd för att rådet
fristående skall utreda ungdomars möjligheter att påverka
såväl i sina egna miljöer som i större politiska
sammanhang.
Skälen för regeringens bedömning:
Ett av de ungdomsting som föregått denna proposition arrangerades
av Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) och
samlade representanter från olika ungdomsorganisationer.
Som ett resultat av detta ungdomsting har LSU den 25 mars 1999 kommit
in till Kultur-departementet med en framställan om att inrätta
en demokratikommission om ungdomars möjligheter till inflytande och
delaktighet. Denna skall, enligt framställan, komplettera Demokratiutredningens
(SB 1997:01) arbete genom att kartlägga samt analysera och lämna
förslag vad gäller ungdomars möjligheter att påverka
skolmiljön, sin närmiljö, kommupolitiken, landstingspolitiken,
den nationella politiken, Europapolitiken och ungdomars situation i världen.
En annan viktig uppgift skulle vara att utvärdera metoder som i dag
används och att ta fram olika lösningar för att öka
ungdomars delaktighet i det demokratiska livet. LSU erbjuder sig att vara
värd för kommissionen.
Demokratiutredningen (dir. 1997:101) är en parlamentarisk kommitté
med uppgift att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter
som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. I tilläggsdirektiv
(dir. 1998:100) har utredningen fått i uppdrag att utreda orsakerna
till det sjunkande valdeltagandet och att föreslå åtgärder
för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska
systemet.
Regeringen instämmer i LSU:s uppfattning att ett utredningsarbete
av det slag som LSU föreslår bör genomföras. Ungdomsorganisationerna
bör därför, genom LSU, ges ekonomiskt och övrigt stöd
för att genomföra en fristående utredning för att
kartlägga ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet.
Det är angeläget att arbetet genomförs främst av ungdomar
och på ungdomars villkor. Arbetet bör därför göras
av representanter som är utsedda av ungdomsorganisationerna. För
att ge möjlighet till ett flexibelt arbetssätt bör utredningen
genomföras genom LSU:s försorg.
5.1.2
Demokrati i skolan
Regeringens bedömning: Ungdomarnas demokratiska
engagemang
bör på olika sätt uppmuntras av skolan. Regeringen bör
under år 1999 särskilt verka för att
– försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet
på gymnasieskolorna sprids,
– elevrådsarbete och annat ideellt arbete uppmuntras i skolan,
– elevombudsmannen ges fortsatt stöd,
– politiska ungdomsförbund ges bättre möjligheter
att medverka i skolan, och
– anordnande av s.k. skolval uppmuntras.
5.1.3
En ungdomsdelegation knuten till regeringen
Regeringens bedömning:
En ungdomsdelegation bör inrättas. Den
bör fungera som ett rådgivande organ till regeringen i frågor
av särskild betydelse för ungdomar och ungdomars levnadsvillkor.
Ungdomsdelegationen bör samtidigt vara ett forum för ungdomars
inflytande och delaktighet i rikspolitiken.
5.1.6
Tillgång till information ger makt – Ungdomskanalen
Regeringens bedömning:
En särskild arena bör inrättas hösten 1999 på
Internet – Ungdomskanalen – med riktad samhällsinformation
till unga. Ungdomskanalen bör underlätta såväl tillgången
till information som möjligheten att kommunicera med olika beslutsfattare.
5.2.4
Ökad kunskap om utanförskapet
Regeringens bedömning:
Det är allvarligt att vissa ungdomar och grupper av ungdomar riskerar
att hamna i en långvarigt utsatt position i samhället. För
att kunna ge dem bättre stöd krävs, utöver konkreta
åtgärder, också ett bättre kunskapsunderlag om s.k.
marginaliserade ungdomars villkor. Denna fråga bör behandlas
i samband med den
forskningspolitiska propositionen år 2000.
.................Regeringens
slutsats är att det bl.a. behövs ett mer omfattande kunskapsunderlag
för att utforma en bättre ungdomspolitik till stöd för
ungdomar som är i behov av särskilda insatser. Det torde vara
angeläget att bl.a. dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet
inom ungdoms-forskningen.
Regeringen avser därför att återkomma till detta i samband
med den forskningspolitiska propositionen år 2000.
5.3
Kompetens och entreprenörskap
Ungdomars engagemang kännetecknas inte sällan av otålighet
och högt tempo. Förhoppningen att nå snabba resultat är
mycket stor hos de flesta. Många ungdomar, inte minst de som har
svårt att hävda sig i teoretiska studier, har i stället
en stark drivkraft som gör dem till goda entreprenörer. En viktig
uppgift för samhället är att ta till vara denna kraft av
entre-prenörskap och uppmuntra dess positiva utveckling.
6
Ungdomspolitik i kommunerna
I detta avsnitt redovisar regeringen vissa principiella resonemang kringfrämst
den kommunala fritids- och kulturpolitiken, men också kring några
viktiga inslag i utvecklingen av en samlad kommunal ungdomspolitik.
.................Regeringen ser positivt på en fortsatt utveckling av de kommunala ungdomsråden och vill understryka vikten av att metoderna för ungdomars inflytande i lokalsamhället utformas efter varje kommuns egna förutsättningar.
6.3
Satsning på Ung kultur
Regeringens bedömning: Det
bör göras en särskild satsning på att stödja
och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst
musik, teater, dans och eget skapande i syfte att öka det lokala
utrymmet för detta.
Skälen till regeringens bedömning:
I dag är kultur ett stort ungdomsintresse och i den unga kulturen
finns de frön till förnyelse och den växtkraft som kulturlivet
måste ta till vara. Kulturen medverkar till utveckling och förståelse
av den egna identiteten, ger möjlighet att testa gränser för
tankar och erfarenheter, bryta mönster, blanda intryck och söka
något nytt. Dagens ungdomar är den första generation som
på allvar växer upp med en etnisk och kulturell mångfald
i Sverige samtidigt som samhället är mer öppet än
någonsin för den globala världs-kulturen.
Ett stöd till ungdomskulturen är därför ett viktigt
stöd till den utveckling som skapar vårt framtida kulturarv.
Kultur i olika former är i dag ett lika stort ungdomsintresse som
idrott. Genom bio, video och TV konsumerar ungdomar stora mängder
rörliga bilder och intresset för att själva berätta
med hjälp av videokameran är mycket stort. Att lyssna på
musik är ett intresse som är gemensamt för nästan
alla ungdomar. Den s.k. upplevelseindustrin är också en viktig
framtids-bransch och en växande arbetsmarknad för ungdomar.
Det finns samtidigt ett brett gränsland mellan kultur som fritidssysselsättning
och som försörjning. Detta gränsland spelar stor roll för
utvecklingen av ungdomars kreativitet och entreprenörskap.Regeringen
anser det således vara en viktig ungdomspolitisk uppgift att skapa
ett ökat lokalt utrymme för ungdomars eget skapande och för
ung kultur.
För att åstadkomma ett sådant ökat utrymme krävs
åtgärder både på central och lokal nivå.
Regeringen avser därför, utifrån de erfarenheter som främst
Ungdomsstyrelsen och Kulturrådet samlat, att avsätta medel
till en treårig satsning med detta syfte.
6.4
Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars
fritidsverksamhet
Regeringens bedömning:
Det bör göras en särskild satsning på förnyelse
av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för
ungdomar. Detta bör göras för att stimulera verksamheter
vars erfarenheter kan hjälpa kommunerna att klara de krav på
utveckling som ställs av bl.a. de stora tonårskullarna i början
på 2000-talet.
Skälen
till regeringens bedömning:
Regeringen har i kapitel 3.3.7
konstaterat att ungdomar värderar sin fritid högt. Ungdomars
fritidsintressen förändras ständigt och har i dag i många
avseenden helt andra förutsättningar än för tio år
sedan. Hur detta kommer att förändras under de kommande tio
åren vet vi inte mycket om i dag. Den kommunala
kultur- och fritidsverksamheten kommer sannolikt att behöva bli föremål
för ständig förnyelse och omprövning. Detta kan exempelvis
gälla behovet av att utveckla den framtida yrkesrollen som fritidsledare
och ungdoms-arbetare, men också behovet av nya slag av mötesplatser
och träffpunkter.
Som stöd i detta arbete behövs bra exempel på hur framtidens
mötesplatser och träffpunkter kan komma att se ut. Här
kan staten fylla en uppgift i förhållande till kommunerna genom
att ekonomiskt stödja projekt, vars erfarenheter kan underlätta
för kommunerna att utveckla sådana platser och träffpunkter.
Regeringen avser därför att initiera en särskild satsning
på förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan
fritids-verksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner
arbetar gemensamt..............
6.5
Behovet av lokaler för ungdomsverksamhet
Regeringens bedömning: Ungdomsstyrelsen
bör få särskilda
riktlinjer för sitt uppdrag att kartlägga föreningslivets
tillgång till olika slag av lokaler för ungdomsverksamhet och
kostnaderna för
desamma.
7 Internationellt
samarbete
Av EU:s 350 miljoner invånare utgör ungdomar i åldern
15–24 år 60 miljoner personer vilket motsvarar cirka 17 procent.
De ungdomar som växt upp på 1990-talet har rest över hela
världen på ett sätt som ingen tidigare generation haft
möjlighet att göra. Därför beskrivs de ofta som en
internationell generation. Deras erfarenheter från vistelser utomlands
och deras språkkunskaper utgör en viktig resurs för dem
själva och för samhället.
Den 21 december 1995 inrättades på Civildepartementet en arbetsgrupp
med uppgift att bl.a. utarbeta en svensk strategi för arbetet med
ungdomsfrågor i EU. Arbetsgruppens rapport Ungdomsfrågor i
EU –
Förslag till en svensk strategi (Ds 1996:31) innefattar såväl
övergripande som mer konkreta förslag till åtgärder.
8 Ekonomiska
konsekvenser
Överskottet från spelet på värdeautomater
skall enligt beslut av riksdagen (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32,
rskr. 1993/94:415)
tillfalla det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
Medlen skall betalas ut till Riksidrottsförbundet respektive Ungdomsstyrelsen
för vidare fördelning enligt närmare riktlinjer från
regeringen.
..Inlägg
uR "