..........START

anmärkningar och länkar

.debatt

Fallstudie Styrsö 2003
Livskraft och hållbar utveckling i
Göteborgs södra skärgård

Sammanfattning

1Livskraft och hållbar utveckling
i Göteborgs södra skärgård

Följande ämnesområden behandlades:
boende, sysselsättning, transporter samt
enegi, avfall och VA.

En god boendemiljö är en viktig del av ett hållbart och livskraftigt samhälle. Boendet hänger nära samman med många andra frågor i ett samhälle som hur service, transportsystem fungerar och om det finns sysselsättning, vilken sociala struktur som finns och hur naturen påverkar.

Ett livskraftigt samhälle kan innebära att det finns möjighet att verka och bo på samma plats och utrymme för människor i alla åldrar med olika bakgrund och förutsättningar.

Fallstudiegruppen bestod av 16 studenter och en handfull lärare och handledare. Gruppen satte sig in i fallet genom att vara på öarna, prata med öbor, arrangera möten, delta i möten, analysera statistik och studera litteratur.

En enkätundersökning gjordes och ett utvärderingstillfälle anordnades. I fyra framtidsvarianter beskrevs det hur Södra skärgården möjligtvis kan komma att te sig år 2023 för varje ämnesområde.

Varianterna innebar att det antingen bodde 5000 eller 10 000 människor på öarna, exklusive ett antal delårsboende i två av beskrivningarna och med variationer i fastlandsberoendet.

Det påpekas att det är viktigt för att uppnå en positiv utveckling att det finns en bred medvetenhet hos
politiker, tjänstemän och lokalbefolkningen om vad man
vill med Södra skärgården i ett långsiktigt perspektiv.

2 Metoder för en fallstudie i samhället
Vid genomförandet av en fallstudie kan ett stort antal
metoder användas. Det är fallet och frågeställningen som
ska utredas samt syftet med genomförandet av studien
som avgör vilka metoder som är lämpliga.

Generellt sett kan arbetsgång för en fallstudie bestå i
delmomenten att: lära känna fallet,konstruera scenarier,
utvärdera och rapportera.
Sådan arbetsgång har använts här.

I detta kapitel beskrivs metoder som använts i fallstudien
allmänt men exempel ges även på metoder som inte
använts.

3 Ett livskraftigt och varierat boende
En god boendemiljö är en viktig del av ett hållbart och
livskraftigt samhälle. I ett sådant samhälle finns utrymme förmänniskor i alla åldrar och för människor med olika bakgrund och förutsättningar.

bostadsutbud i Södra skärgården är i nuläget homogent med nästan enbart friliggande villor och småhus. Detta gör det svårare för pensionärer, ensamstående och ungdomar att bo här.
Det finns således ett behov och en efterfrågan på en ökad variation i bostadsutbudet.

I detta kapitel studeras vilka möjligheter som finns för en ökande befolkning och hur bostadsutbudet bör vara.
Resultatet blev att en dubblering av befolkningen inte var så svår att åstadkomma med en ökning av antalet villor och uppförande av några flerfamiljshus.

4 Energi- och resursanvändning – fastlandsanslutning och lokala kretslopp
De tekniska systemen: el, vatten, avlopp, avfall och
värme, är viktiga delar av samhällets infrastruktur.Det krävs att de investeringar som görs är hållbara och långsiktiga.

Göteborgs södra skärgård har utvecklats till ett
fastlandsanslutet samhälle. trots att boende, politiker och tjänstemän, som lever och verkar i området, vill se en skärgård präglad av lokal resursanvändning. Ett antal lösningar som skulle kunna ingå i en sådan framtidsbild presenteras.

Mellan sex och femton vindkraftverk skulle vara tillräckligt för att göra skärgården självförsörjande på el.

5 Framtida arbetsmöjligheter – mångsyssleri
och besöksnäring
Bosättning är nära förknippat med möjligheten att försörja sig. I Södra skärgårdens fall har lokalt självhushåll och naturbruk har varit försörjande. En möjlighet att försörja sig är en del i den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling.

Under årtionden har det funnits goda allmänna kommunikationer mellan Göteborg och skärgården och många har därav arbetat på fastlandet. Arbetstillfällen på öarna är till exempel inom vård, skola och omsorg.

Havsmiljön upplevs som attraktiv av många och det är
därför lätt att locka besökare till skärgården.

Turismen har stor potential att utvecklas ytterligare som näring på öarna och fler caféer, värdshus och liknande kan drivas. På sommaren besöker 2 500 personer Södra skärgården per dag och om de gavs möjlighet att spendera pengr på öarna skulle det betyda stora intäkter

6 Framtida transportsätt – ökommunikation och snabb stadsanslutning
Ett problem för samhället är att lösa den ökade trafiken med dess utsläpp av växthusgaser.

Ett framtida transportsystem bör möjliggöra ett
minskat användande av fossila bränslen.

Syftet med denna del av fallstudien är att ge idéer och möjliga lösningar för utformning av transportsystemet.

Problem med resandet i Södra skärgården idag för de
öboene rör turtäthet, restid och tillgången på
parkeringsplatser på fastlandsterminalen.

I enkäten, som genomfördes i denna del av fallstudien, svarade många att de skulle kunna tänka sig att minska sitt bilåkande om det fanns fler snabba kommunikationer in till centrum.

En lösning skulle kunna vara en balkbana.
Med ett sådant system skulle en resa från fastlandsterminalen till Göteborgs centrum ta ungefär
10 minuter och mängden växthusgaser skulle minskas genom att transportsystemet drivs av förnybar energi.

Bild: En av medborgarkraftens färjetrafikbilder.................. AP/-98
Länk till övriga: Färjebilderna

Nästa!

uR "