anmärkningar och länkar

.debatt

sammanfattning

Om- och tillbyggnad av
Stadsbiblioteket i Göteborg

bakgrund

Artiklar i GP

Om- och tillbyggnad av
Stadsbiblioteket i Göteborg

Övriga byggnader kring Götaplatsen

Konstmuseet

GÖTEBORGS KONSTMUSEUM

(källor:www.myspace.com/goteborgskonstmuseum,
stadsbyggnadskontoret /utställningshandlingen för Lorensbergsområdet)

Historik: Göteborgs museum bildades 1861. Dess bestånd av bildkonst förstärktes 1865 genom en gåva om 11 målningar av Konstföreningen. Genom gåvor av bl a Pontus och Göthilda Fürstenberg hade man snart vuxit ur sina lokaler och tanken på ett nytt konstmuseum väcktes.

1916-18 genomfördes en arkitekttävling om Götaplatsens utformning som ledde fram till en plan för dess utbyggnad. Här skulle en stadsteater, ett konserthus, ett konstmuseum och en konsthall byggas.
Konstmuséet byggdes, ritat av konsortiet ARES bestående av arkitekterna A Bjerke, R O Svensson, E Torulf och S Ericson. 1925 invigdes byggnaden som konstmuseum vid Götaplatsen.

På 60-talet utvidgades museet med ett ljust nybygge anpassat till den gamla byggnaden.
I januari 1996 fick museet ny entréhall och tillbyggnad som rymmer utställningshall för tillfälliga utställningar, Hasselblad Center, bokhandel samt café.
Konstnären Pål Svenssons grindar i järn och brons pryder den nya entrén.

Innehåll: Göteborgs konstmuseum har samlingar från 1400-talet fram till idag. Museet har en nordisk profil men i samlingarna ingår även äldre nederländsk och fransk
konst med betydande verk.

I Moderna avdelningen finns konst efter 1945.
Samlingarna visas i en tillbyggnad från 1968. Tyngdpunkten ligger även här på den nordiska konsten men samlingen innehåller också internationella inslag.
I Stenasalen visas tillfälliga utställningar med ny västsvensk konst.

Till skillnad från de stora nationella konstmuseerna har Göteborgs konstmuseum inte sitt ursprung i kungliga eller furstliga samlingar, utan det är göteborgarna själva som skapat museet genom donationer av fondmedel och konstverk.

Aktuell tillbyggnad av Konstmuséet 2007
Se under aktuella tillbyggnader.

Konserthuset
(Källor: ,Intervju med Nils Einar Eriksson,The wikipedia mirror)

....................................................................................................bild AP

Ljudband:
Nils Einar Eriksson
berättar om tävlingen och akustiken samt på andra band om sitt samarbete med till exempel Gunnar Asplund.

Klicka först på länken wikipedia nedan, Sök upp rubriken
Externa länkar långt ner på sidan. Klicka på länken
Nils Einar Eriksson. (Inspelad Intervju...) Klicka på intervju

http://sv.wikipedia.org/wiki/Göteborgs_konserthus

Göteborgs Konserthus l stod färdigt 1935.

I maj år 1916 hade Caroline Wijk donerat 700 000 kronor till ett nytt konserthus i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son Olof Olofson Wijk som gick bort 1896 i Uppsala, vid 22 års ålder. Motivet löd: "...genom att erbjuda hans fädernestad ett värdigt och vackert konserthus, där musiken, en av guds ädlaste och härligaste gåvor till mänskligheten, kunde idkas till mångas glädje och uppbyggelse". Stadsfullmäktige beslutade 1916 att tacksamt mottaga donationen. Man planlade att anläggningen skulle stå färdig till jubileumsutställningen 1923 men på grund av finansiella problem fick det vänta. 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konsertserthuset gick efter en andra tävlingsomgång till Nils Einar Eriksson.

Konsertsalen med plats för 1 247 personer är klädd med fanér av sykomorlönn som ger ett varmt intryck. Byggmästare var Olle Engkvist.

Stora salens akustik räknas fortfarande till en av världens bästa. En tillbyggnad av huset gjordes 1999 av White arkitekter.

Stadsteatern

Historik (Källa Wikipedia)
Hösten 1917 hade Göteborgs stadsfullmäktige fattat det första beslutet att bygga teatern.

Byggnationen av Stadsteatern försenades av det hårdnande ekonomiska klimatet samt en fraktion som förespråkade en upprustning av den befintliga Stora teatern.

År 1926 gav teaterbyggnadskommittén arkitekten Carl Bergsten uppdraget att, i samråd med den scentekniske konstruktören och regissören Knut Ström, rita den nya stadsteatern. Vid stadsfullmäktiges slutdebatt 1930 fattades ett dubbelbeslut, dels om Götaplatsens slutliga utformning samt om igångsättandet av teaterbygget.

Den 29 september 1934 invigdes den nya stadsteatern.

I januari 1937 invigdes den mindre scenen Studion högst upp i salonghusets entrédel.

Salongen är hästskoformad och har ett reducerat radsystem med 1 010 platser.

Huset är märkligt dels på grund av publikdelens eleganta 1930-talsarkitektur med bl.a. det berömda trapphuset, dels på grund av sitt avancerade teatermaskineri med en jättelik vridscen (18 meter i diameter, 4 våningar djup), som under föreställning är sänkbar i olika sektioner, kombinerad med spårbundna dekorvagnar och stora avställningsytor i två plan.

Konsthallen

(Källa Konsthallens hemsida)
Invigningsutställningen i Konsthallen var Jubileumsutställningen med nordisk samtida konst, som arrangerades av kommittén för densamma.
I lokalen som vi idag kallar Göteborgs Konsthall visades den norska delen av utställningen. I två intilliggande byggnader som idag är rivna visades den danska och norska delen medan den svenska höll till inne i Konstmuseets lokaler.
I de första raderna i utställningskatalogens förord skriver Axel.L. Romdal, dåvarande chef för Göteborgs Konstmuseum;

När Jubileumsutställningen avslutats började den ordinarie utställningsverksamheten i Konsthallen. Den 3 november 1923 invigdes minnesutställningen över Karl Nordström.
Det var Göteborgs Konstförening som ansvarade för utställningarna i Konsthallen. De hade tidigare bedrivit sin utställningsverksamhet i byggnaden Valand sedan 1886 och stod sedan en tid utan utställningslokal, varför flytten till Götaplatsen måste varit efterlängtad.

KONSTHALLEN

Konsthallens förste intendent hette Philibert Humbla, han verkade mellan 1923 - 33, därefter följde kompositören Gösta Nystroem 1934 - 36, konstnären Tor Bjurström innehade tjänsten mellan 1936 - 1947, då han efterträddes av kollegan Rudolf Flink 1947 - 61.
Sista intendenten på Konsthallen i Göteborgs Konstförenings regi var Carl - Erik Hammarén 1961 - 67.

Utställningarna på Konsthallen varade i regel mellan 2- 3 veckor, så under dessa 44 år som Konstföreningen drev Konsthallen visades en avsevärd mängd utställningar.

Mellan 1968 - 1995 var Konsthallen en del av Göteborgs Konstmuseum och utställningarna arrangerades av Konstmuseet. 1995 beslöts från styrande håll att lägga ner Konsthallen i dess dåvarande form, bland annat p.g.a brist på pengar.

1996 öppnades Konsthallen igen, som en fristående institution, frikopplad från Konstmuseet. Tanken var att under en försöksperiod, trots minskad personal och budget, ändå bedriva utställningsverksamhet i Konsthallen.

Mellan 1996 - 2000 var Svenrobert Lundquist ansvarig för Konsthallen tillsammans med en ledningsgrupp, bestående av Lars Nittve, Tate Gallery, Chris Dercon, chef Boijmanns van Beuningen, Henry Meyric Hughes, f.d chef, Hayward Gallery och Rosa Martinez, freelance curator.

Mellan mars 2001 - september 2005 var Helena Persson chef för Göteborgs Konsthall. Under hennes ledning nyöppnade Göteborgs Konsthall med den första av Göteborgs Internationella Konstbiennaler den 9 juni 2001. Helena Perssons första egna utställning på Göteborgs Konsthall var samlingsutställningen Urban Nature med konstnärer som Maria Friberg, Christina Kubisch och Olof Nicolai med flera.

1 november 2005 tillträdde Lene Crone Jensen som ny chef för Göteborgs Konsthall.

FÄRG OCH FORM

Från mitten av 30-talet fram till 50-talet visades i Konsthallen ett 10-tal utställningar med gruppen "Färg och Form".

Götahuset

Under många år låg Götabiografen i fastigheten

Elite Park Avenue Hotel, Göteborg

Historik ( Från hotelkedjans hemsida)

Park Avenues historia börjar så tidigt som 1944.
I Göteborg fanns på den här tiden många industrier och rederier med många utländska kontakter. När kriget äntligen var slut kunde man återigen börja resa och bjuda in sina utländska kunder till Göteborg. Dock levde hotellen i Göteborg inte upp till den standard som krävdes av de internationella gästerna. Lösningen på problemet var att bygga ett nytt hotell. Den kände arkitekten Nils Einar Eriksson anlitades och bygget kom igång 1948 och den 8 juni 1950 var det klart för invigning. Park Avenue Hotel var det första hotellet i Sverige som hade badrum i alla sina gästrum! Hotellet hade nu cirka 200 bäddar och 1974 invigdes ytterligare en tillbyggnad med 114 hotellrum och ett antal konferensrum.

Från början ägdes Park Avenue Hotell av Göteborgs Stad med Broströms, Transatlantic, Götaverken, Eriksberg, Svenska Lloyd, SKF och Volvo som största aktieägare. 1979 blev hotellet uppköpt av SAS och blev SAS Park Avenue Hotell, sedermera Radisson SAS Park Avenue Hotell. Från och med årsskiftet 2004/2005 ingår hotellet i Elite Hotels of Sweden under namnet Elite Park Avenue Hotel.

Lorensbergsteatern och parken


(Källa GP bostad)

Teatern på Berzeliigatan 4 var den fjärde i Göteborgs historia. Den har sin entré från Lorensbergsparken, en gång en vacker park i engelsk stil. Parken har sitt namn efter köpmannen Lorens Petersen, som 1771-1800 var ägare till ett landeri på platsen. Senare växte här fram ett slags tivoli med trädgårdsservering, sommarteater, karusell och danslokal.
1884 byggdes en cirkus.Denna brann ner och en ny byggdes upp på 26 dagar år 1900. Cirkus användes till olika gästspel, här spelade Karl Gerhard revy varje år och här uppträdde Beatles. 1969 revs Cirkus - för att ge plats åt en parkeringsplats!
Teatern byggdes 1916 efter Karl M Bengtsons ritningar. Liksom teatern vid Södra Hamngatan 1816 hade byggts av traktören Laurentius Segerlind på Göta källare, byggdes nu Lorensbergsteatern av källarmästaren Sophus Petersen på Lorensberg. Den blev "Europas modernaste" med Sveriges första vridscen, rundhorisont och en effektiv "ljus-orgel". Rundhorisonten är "en cylinderformig vägg i gipsmassa, som i scenens fond bildar en ljusreflekterande bakgrund. Den vita väggen uppfattas inte från åskådarrummet som vägg utan ger illusion av fri rymd".

År 1934 flyttades verksamheten till den nybyggda Stadsteatern och Lorensbergsteatern byggdes om till biograf. Sedan 1987 fungerar huset åter som teater.

Stadsbiblioteket

Stadsbiblioteket är den yngsta av kulturinstitutionerna vid Götaplatsen och uppfördes 1967. Biblioteket är ritat av Lund & Valentin Arkitekter.

Stadsbiblioteket är en av de mest välbesökta kulturinstitutionerna kring Götaplatsen.
År 2003 hade biblioteket cirka 1,3 miljoner besökare som svarade för över 1,4 miljoner utlån. Lokalerna omfattar cirka 9 000 m2 fördelat på sex våningsplan.
Lastning och lossning sker i källarvåningen med infart från Lorensbergsparken.

Lorensbergsgaraget
Detta provisoriska garage och parkeringsdäck uppfördes 1994 med stöd av ett tillfälligt bygglov.
Där garaget ligger idag låg tidigare gamla Cirkus. Byggnaden uppfördes 1884, eldhärjades 1900, men återuppfördes. Denna byggnad revs i sin tur 1969, då den
var i dåligt skick.

Poseidon med brunnskar


av Carl Milles, brons, höjd 7 m
1927 (brunnskaret) - 1931 (Poseidon)
Källor: www5.goteborg.se; www.millesgarden.se

Milles föddes den 23 juni 1875 i Uppland. han reser till Paris 1897 där han studerar anatomi på Ecole des
Beaux-Arts. Han får silvermedalj på världsutställningen.
1897 reser Milles till Paris där han studerar anatomi på Mellan 1920-31 är Milles verksam som professor i modellering på konsthögskolan i Stockholm.
Milles frapperande produktivitet fortskred under 1927-28 med en stor retrospektiv utställning på Londons National Gallery och den storslagna Folkkungabrunnen i Linköping och Dianafontänen i Stockholm. Milles sista svenska verk, innan han med sin fru, porträttmålaren Olga Granner flyttade till Cranbrook Konstakademi i USA, var Poseidonbrunnen, invigd i Göteborg 1931.
I USA stannar han i 20 år.
Under det följande kvartsseklet skapade Milles monumental offentlig skulptur i en mängd amerikanska
och svenska städer.
1945 blir han amerikansk medborgare. 1951 återvänder han till Europa. Vintrarna tillbringas i Rom där amerikanska akademin ställt bostad och ateljé till Milles förfogande på livstid och kostnadsfritt. Somrarna tillbringas på Millesgården. Han avlider 1955 i sitt hem på Millesgården.

Poseidon var enligt den grekiska mytologin Havets gud (och även Hästarnas gud). Han kallades även för Jordskakaren eftersom han ansågs skapa jordbävningar. Relieferna på brunnskaret berättar om en havets värld med ett fantasifyllt myller av de mest skilda vattenvarelser.
Förutom Poseidon finns i karet 6 st mindre skulpturer och reliefer med olika vattenvarelser. Brunnskaret invigdes 20 november 1927. Poseidonstatyn avtäcktes först i september 1931.
Poseidon är gjuten hos Herman Bergmans Konstgjuteri.
På Millesgården i Stockholm står en replik av statyn Poseidon men där saknas brunnskaret.

(Källa:Wikipedia)
Statyn kallas skämtsamt för Milles hämnd. Står man på Konserthusets trappa och tittar på statyn så antar vissa delar rent oanständiga proportioner. Detta lär ha skapats medvetet av Carl Milles när stadens borgarkvinnor ville censurera ursprungstatyn som ansågs alltför vågad.[källa saknas]

TILLBAKA!

uR "