.debatt

...............forum...  

sammanfattning
SALTHOLMEN
låt det få leva
Ur GP-artikel 1977

cccccccccccc

. .

bakgrund
Planförslaget att dra in spårvägens vändslinga i Saltholmsparken.


Ur GP-artikel 1977 av
Lars Nyström
SALTHOLMEN låt det få leva
referat AP på initiativ av sign R

Lars Nyström börjar sin artikel med ett citat av Claes Krantz
i sin bok Sommarland.
"Saltholmen är den plats, från vilken göteborgaren betraktar HAVET. Varje sann göteborgare älskar havet...hela berget är fullt av folk som står, bara står rätt upp och ned och stirrar
åt ett bestämt håll. Fram i maj kan de emellertid sitta, och
då är hela berget fullsatt från tidigt på söndagsmorgonen till solnedgången. Runt omkring ligger vattnet blått, och de hurtfriska sommarpensionärerna är i färd med att segla, ro, motorbåta och bada. Åt alla håll så långt ögat eller kikaren
kan nå."

Lars Nyström konstaterar att Claes Krantz fortfarande har
rätt i sina iaktagelser av söndagsmänniskorna på Saltholmen. Men han menar att området är ett fint strövområde året runt och inte minst vintersöndagarna kan det vara ganska livligt i parken och runt stränderna. Men det mesta som ger liv åt Saltholmen så här års är trafiken till och från öarna.

Orsaken till Lars Nyströms artikel är att Spårvägen vill riva varmbadhuset och bygga en ny skärgårdsterminal på denna plats. Saltholmens status har under senare år blivit något av en kommunalpolitisk het potatis skriver han. Många är emot. Vattendomstolen har sagt nej. Museifolk och riksantikvarien
vill ha byggnaden k-märkt, och därmed bevarad för framtiden.

Lars Nyström vädjar

" Spara denna miljö!
Och nog vore det väl synd om miljön härute skulle spolieras. Stadens Göteborg har gjort sig känd som en av landets rivningsgladaste kommuner... Stanna upp ett tag till och ta vara på de värden som fortfarande finns kvar på Saltholmen. Ön Saltholmen har gamla traditioner."

Han fortsätter med en historik om Långedrag och Saltholmen.
Hur Saltholmen, efter det att Långedrags badinrättningar
blivit för små, blev platsen för de nya badinrättningarna samtidigt som spårvägen förlängdes hit ut 1908.

Saltholmen blev av betydelse för Svensk simidrott. 1923 när simbanan blev färdig fick Göteborg ett modernt
tävlingsstadion som ända in till 40-talet var en av landets största.

Simbanan fick redan från början en glansfull start. Arne Borg satte här en julidag sitt första världsrekord på 1500 meter.

Samtidigt med de nya kallbadhusen byggdes varmbadhuset.
Badhuset utrustades för både kar- och bastubad och blev redan vid starten mäkta populärt.

Att bada bastu och karbad i saltvatten var en tillgång som endast detta badhus hade att erbjuda och mellan 24-25000 bad om året serverades när badhuset hade sin glansperiod.

När Saltholmen fick både väg- och spårvagnsförbindelse betydde detta mycket för stora delar av södra skärgården. Man fick betydligt kortare väg över havet in till fastlandet.

Från och med slutet av 1860-talet fick först norra och senare södra skärgården ångbåtsförbindelser med Göteborg.
Två gånger i veckan, onsdag och lördag angjorde man öarna.

En framsynt man, Gustaf Samuelsson på Styrsö startade på hösten 1920 turer mellan öarna och Saltholmen. Trafiken utvecklades snabbt och turerna utsträcktes in till Göteborg och år 1923 kom nya intressenter med i bilden och
Styrsö Nya Trafik AB bildades.

"Charls stånkor" blev för tiotusentals människor ett alldeles särskilt begrepp. Charles Eriksson började trafikera leden Saltholmen- Asperö år 1921.

Speciellt 30-talet var Saltholmens stora plansperiod. Varmbadhuset hade stundom kö av besökare. Kallbadhusen kryllade av folk. Ville man spela tennis gick detta också bra, men man fick beställa tid då banorna verkligen var eftertraktade. Och dessemellan konserterade ett friluftskapell
i parken.

Småbåtshamnen började planeras först i slutet av 30-talet.

Det fina med med Saltholmen var spårvagnsförbindelsen där vagnarna under högtrafik stundom gick var tionde minut.

Vem som helst kunde alltså lätt och behändligt ta sig ut till denna utpost i skärgården, och vackra sommardagar fullständigt kryllade det av folk härute.

Lars Nyström slutar med:
"Men måste man nödvändigtvis tavla på de kulturvärden som finns? Med det år från år allt bättre badvattnet härute skulle Saltholmen återigen kunna bli ett verkligt sommarparadis för alla de göteborgare och turister som faktiskt fortfarande åker med den kommunala spårvägen...anläggningarna på
Saltholmen är utan tvekan hårt nedslitna men de
representerar en kulturperiod som nu nästan är helt bortsanerad. Ta vara på de möjligheter som finns och bevara Saltholmen i ursprungligt skick, än finns chansen att rädda Saltholmen till framtiden."

____________

Anm av AP: Till artikeln hör fyra stycken illustrationer utförda av Lars Nyström föreställande Kallbadhusen, caféet, båthamnen och Varmbadhuset.

Åter länksidan!

--------------------------------------------------------------------

 

 

 

 

 

 

 

 

............

 

 

 

 

 

 

 

...........