.debatt

Castells, Manuel
Ur artikel i Bild och Ord om "Europas enande" av Manuel Castells
Eurpoas enande någon gång kring millennieskiftet kommer, om och när det fullbordas, att vara en av de viktigaste sakerna som definierar vår nya värld, menar Manuel Castells. Men ett euroeiskt enande på lång sikt kräver en europeisk identitet. Någon sådan finns inte - den måste byggas. EU måste ta steget från at ha varit en defensiv sammanslutning till att bli ett konstruktivt "projekt".

Ur artikel i Bild och Ord om Manuel Castells syn på utvecklingsmöjligheter i informationsåldern.
Hur skall vi leva samman i informationssamhället? Debatten kring den informationsteknologiska revolutionens och globaliseringens konsekvenser förs ofta i förenklade termer. Manuel Castells analyserar på djupet sambanden mellan det nya samhällssystemet och den ökande ojämlikheten. Han visar att vi fortfarande har möjligheten att komma ur den sociala krisen...

... Dagens samhällsutveckling bestäms av förmågan att upprätta en synergistisk interaktion mellan teknologisk förnyelse och mänskliga värderingar, vilken leder till nya organisationer och institutioner med vilkas hjälp vi kan få en positiv återkoppling mellan produktivitet, flexibilitet, solidaritet, trygghet, deltagande och ansvar, i en ny utvecklingsmodell som är socialt och miljömässigt hållbar...

Habitat, engelska för boplats, är namnet på två FN-konferenser som genomförts kring boende, bebyggelse- och stadsplaneringsfrågor. Den första ägde rum i Vancouver i Kanada, 1976 medan den andra konferensen, Habitat II, hölls i Istanbul, Turkiet.
Trycket på våra städer ökar mer och mer, alltfler människor flyttar till städer och tätorter. Planering av städer och samhällen är därför av avgörande betydelse för om vi ska nå en hållbar utveckling. Det som byggs och planeras i dag kommer för lång tid framöver att lägga fast olika former av infrastruktur som t ex väg- och transportsystem och ianspråktagande av grönområden. I all planering är det viktigt att skapa delaktighet bland så många olika grupper (unga, kvinnor, företagare med flera) som möjligt för att diskutera behov och önskemål för att kunna göra så ändamålsenliga planer som möjligt. Habitatagendan från FN:s konferens om boende och bebyggelsefrågor i Istanbul 1996 fokuserar på bland annat dessa frågor.

Dokumentet kan jämföras med det mer kända Agenda 21. Man kan säga att Habitatagendan är ett sätt att försöka omsätta Agenda 21 i städer och tätorter.

new urbanism (Ur Plan nr 4 2002 av Mats Hultman) I USA har den gängse stadsplaneringen, baserad på stadsutglesning och bilberoende, fått ett alternativ. Sedan ett knappt decennium tillbaka arbetar en välorganiserad rörelse med att skapa socialt, ekologiskt och kulturellt hållbara städer. Som sin förebild har man det mest amerikanska av allt - den amerikanska småstaden i förkrigstappning. Rörelsen heter New Urbanism och mycket talar för att den är på väg att sprida sig också till Europa och Sverige.
Rörelsen organiseras genom congress for the New Urbanism. Organisationen består av arkitekter, planerare, beslutsfattare i privat och offentlig sektor och intresserade medborgare, med det gemensamma målet att att återupprätta staden, speciellt den amerikanska småstaden, som urban företeelse.
Sina idéer har man samlat i ett manifest som kallas The Charter of the New Urbanism, antaget 1996. Nyurbanisterna vänder sig framförallt mot bilberoendet, platslösheten och historielösheten i storstadsområdenas förorter. I stället för dessa förorter vill man ha tät småstäder eller grannskap smmanbundna av ett nätverk av kollektivtrafik. Gemenskaps samhället i den traditionella staden omfattar allt från sociala frågor om stadens rumsliga struktur och husens formspråk. Idealet är en småstad, eller en större stad med urskiljbara mindre stadsdelar, som har en radie som motsvarar en fem till tio minuters promenad ( cirka 500 meters radie). Stadens eller stadsdelens storlek såväl som utformning ska uppmuntra och underlätta för de gående, så att promenader och cykelturer till skola, dagis jobb och affär är realistiska alternativ. Detta är i sin tur tänkt att stödja uppkomsten av tillfälliga sociala kontakter som på sikt kan skapa en känsla av gemenskap hos dem som bor i staden. Husens formspråk är också viktigt för nyurbanisterna.

transektet (Ur PLAN nr4 2002 av Andre Duany) Transektet är en naturlag som yttrar sig överallt. En naturlag kan definieras som en grundsats som härleder från observationer av naturen, grundat på förnuftet och således moraliskt kopplat till människans samhälle. ( Trots att denna definition kommer från en nutida uppslagsbok är det en tolkning från 1700-talet. I dagens mer osäkra tidevarv skulle man kalla transekten en "hypotes".) Transektet uppstod i människans bosättningar långt innan själva begreppet var myntat. Det är oberoende av tid och kultur, vilket man lätt kan se om man vandrar från Pompeiis centrum till dess utkanter. Det är illustrerat i kinesiska skrifter och det är fortfarande gällande i tusentals nordamerikanska städer. Trots detta har det blivit bortträngt av modernismens transportväsen och zonering, vilket har gjort det desto viktigare att återinföra begreppet som en genomförbar alternativ teori.

Sir Patrick Geddes var den som först använde sig av transektet som en intellektuell konstruktion. I början av 1900-talet delade han grovt in ett allmänt omfattande transekt som ett geografiskt tvärsnitt taget från höglandet till floden. Geddes transekt tydliggjorde ett antal bestämda mänskliga samhällen, från högländernas jägare till dalgångarnas bönder och vidare till handelsmännen längs flodens stränder.

Ett halvt århundrade senare lade en annan skotte, Ian McHarg, fram ett nytt förslag. Transektet var en del i hans analytiska metod som presenterades i boken Design with nature (1962). McHargs transekt var inte bara mer sofistikerat än Geddes, det var i grunden dess motsats: det handlade helt och hållet om en klassificering av naturmiljöer istället för sociala miljöer.

Dagens transekt
Förutom att vara ett klassificeringssystem är det möjligt att transektet utvecklas till ett designinstrument. Förhållandet mellan de olika specialiserade komponenterna i en gradvis serie, från landsbygd till stadskärna, skapar förutsättningar för ett nytt zoneringssystem, ett sätt som skapar komplexa och kontextuellt passandse natur- och sociala miljöer.
Artikeln kan i sin helhet läsas på engelska på www.planering.org

Synpunkter!....Inlägg