..MEDBORGARKRAFTEN
.LÅNGEDRAG MAJ 2003

.Vässingsö

Från röset på södra berget på Vässingsö mot Saltholmen

Bildspel från 2006

GRÖNOMRÅDEN

INLEDNING

I maj år 2000 inlämnade medborgarkraften till Byggnadsnämnden i Göteborg en rapport innehållande medborgarnas syn på hur området Saltholmen - Långedrag bör planeras långsiktigt.
Beskrivningen av grönområdena där, har fått utgöra stommen för nedanstående redogörelse.
( Bilder: Arne Person. Förstora bilderna genom att klicka på dem!)

Gång- och Cykelleder
Över bergen på Vässingsö anordnas gångstigar. Av naturmaterial iordningsställs i första hand befintliga stråk, så att de utan större besvär kan utnyttjas för promenader. Eventuella sittplatser måste vara oömma och utgöra en del av naturen. (Stenar, trädstammar, stubbar).

Invånarna i Älvsborg har länge diskuterat och önskat en sammanhängande gång- cykelled utgående från Röda Sten, vidare mot Nya Varvet, Käringberget, Långedrag, Saltholmen och Fiskebäck...

Park- och rekreationsområden
Idag är den obebyggda marken oklart definierad och vanskött. Detta kan bero på oklara ägo- och ansvarsförhållanden. Det är viktigt att en klar uppdelning sker mellan t ex stadsparker, lokala parker, naturområden och reservområden, samt att tankar finns om dess innehåll och skötsel.
... En promenadstig från Långedrags hamn till Hjalmar Johanssons varv och ner till Ängholmsgatan därefter upp på berget till bronsåldersröset med sin magnifika utsikt.

KARTBILD

1. Öberget (Det norra berget på Vässingsö)
Beskrivning av Ulla Sjöberg


Utsikt mot Norra skärgården med GKSS i förgrunden

Fornlämning - röse- se beskrivning från Göteborgs arkeologiska museum (Stadsmuseét). Vid sidan av röset finns stensättningar, även de gravar, sk urnegravar. Den döde har bränts, benen rengjorts och lagts ner i en urna (=lerkruka). Sedan har man plockat sten och jord från en bergsskreva, lagt ner urnan med de brända benen, fyllt på med jord och täckt med stenar. Dessa gravar som är mycket vanliga i Göteborgstrakten, är svåra att upptäcka då de är bevuxna med gräs, ljung och buskar (överjordade). De ligger på höjder, ofta i anslutning till ett röse. dessa gravar är vanligtvis från yngre bronsålder och äldsta järnålder ( 1000 fkr f ). Således är hela krönet på Vässingen begravningsplats. Förmodligen har även likbränningen ägt rum här.

..
Bronsåldersröset................................. Utsikt mot Inre Hinsholmskilen med
................................................... bronsåldersröset i förgrunden

Tilläggas kan att långedragsborna förr hade sin "påskefyr" på berget. Det var mest pojkarna som ägnade sig åt att elda. Runt omkring på öarna hade man eldar, alltid högt belägna, så att de syntes vida omkring. Det gällde, att få sin eld att brinna längst. Man försökte på alla sätt att lura varandra att tända. Då hände det att man tände en "lurfyr" dvs en liten eld vid sidan av. "Jaha, sa man då påp Brännö och Asperö, "NU har man tänt i Långedrag, då tänder vi också ppå!" Så stod man där med lång näsa, när man förstått att man blivit lurad.

Pelaren

varuprov

Pelaren som står på berget är endast ett varuprov från Öfvedskloster, där man bröt sandsten ( Grand Hotel i Lund och järnvägsstationen i Malmö bl a är uppförda med sten därifrån). Man ville gärna sälja sten även till Göteborg. Göteborgarna trodde dock inte, att sandstenen skulle klara västkustens hårda och salta vindar. Därför uppförde man pelaren för att bevisa motsatsen (kring sekelskiftet ungefär). detta är alltså inget monument, som en del tror.

Röset och sandstenstoden

Flora - På norra sidan av Vässingsö finns ett bestånd av kantlök (berglök). Denna växt är fridlyst och finns ej på någon annan plats i Göteborgsområdet.

Villabebyggelse vid
inre Hinsholmskilen

Gammal väg - På begets sluttning mot parkeringsplatsen finns även rester av den gamla väg som gått längs det igenfyllda sundet. Den är byggd på ett fundament av kallmurad sten, mycket gediget och vackert gjort. Tyvärr är den övervuxen av sly liksom man även slängt skräp över den. Om man frilägger vägen, kan man förutom att man får ett vackert blickfång nyttja den som början av en promenadstig över berget.

Motljusbild med bron till Fotö i fonden

Fundamentet till smedjan finns kvar. Det ligger bakom f d kiosken en bit upp i berget. Framför detta finns en liten äng, som dock håller på att växa igen.


I fonden framträder bron till Fotö

Hela området (Öberget kallat) är skyddat genom en sk gränslinjemarkering, vilket innebär, att ingen ytterligare bebyggelse får ske. En dylik markering är ovanlig och finns endast på ytterligare en plats i Göteborg, nämligen Djupedal påp Hisingen. markeringen görs för kulturellt betydelsefulla områden för att inte endast en fornlämning skall sparas utan även hela området kring den.
Uppgiftslämnare har varit arkeolog Johan Wigforss,
Göteborgs Stadsmuseum samt Lars Arvidsson museechef.

2. Ängholmsparken

....................
Ängholmsparken ................................... .....Regattagatan

Ängholmsparken
Från "Öberget" kan man via flera vägar förflytta sig till den centralt belägna Ängholmsparken som ansluter till det södra berget på Vässingsö.
Sedan bostadsområdets tillkomst har parken varit ägnad öns invånare. Så bör det vara även i fortsättningen.


3. Södra berget

.......
Nuvarande stig.....Det södra bronsåldersröset

Det södra röset:Om man kommer norrifrån når man det södra berget med sitt bronsåldersröse från parken eller Regattagatan. Av uppsatt text kan man läsa att röset är skadat och omplockat. Ursprungligen har det haft ett mer monumentalt utseende. Spår av s k kallmurning i södra delen visar, att delar av röset varit uppbyggt av stenar noggrant lagda på varandra. Röse på bergkrön dateras vanligen till bronsåldern (1500-500 f Kr). de byggdes över en kista av hällar avsedda för skelett - eller brandbegravning av en individ.

...................
Röset sett från öster med Valborgs Marina och varmbadhuset i fonden.

...
Från en privat soffa har man en förnämlig utsikt över.Hinsholmskilen,
varmbadhuset och teletornet på Saltholmen.

.....
Om man vrider blicken något åt sydväst ser man ................."Sockertoppen"
Saltholmsberget, färjeterminalen och Ängholmen.

.............
I bakgrunden ser man södra skärgården....................................Sundet

....
Sundet mellan Ängholmen och Saltholmen och mellan Ängholmen och Vässingsö

.....

4. Varvsområdet

Området omfattas förutom av själva varvsområdet av den ej detaljplanelagda delen av Palmsundsområdet. Se kartan!

Begäran om detaljplan har inlämnats.

Områdets betydelse för erhållande av ett allmänt promenadstråk mellan Långedrag och Saltholmen är stort. Enligt gamla avtal äger allmänheten rätt att gå utmed stranden.

..........
Bryggan..................................Passagen............................Utsikt från Sextantgatan

5. Palmsundet
En del av området är inte detaljplanelagt. För att garantera passage för allmänheten från Gamla Hamnen och Långedragsudden till Öberget och övriga Vässingsö är det nödvändigt att denna del även inkluderas i föreslagen detaljplan.

För den bortre delen av parkeringsytan finns detaljplan.

.......