till startsidan!

till forum!

till innehåll om Södra älvstranden!

till utredningar mm om
södra älvstranden!

Till sammanfattning av artiklar

  

.debatt

...............forum...

sammanfattning
SÖDRA ÄLVSTRANDEN
Från
Gullbergsvass till Saltholmen
Helhetenc

GP-artiklarna i orginal se
www.gp.se
cccccccccccccccccccc

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
bakgrund

2004 08 25
Fria ord GP (Referat)
"Nya Göteborg ska skapas av göteborgare"
Författaren tycker att det är viktligt att innan man drar spårvagnsräls och bygger eventuella höghus, gallerior, ungdomshus och kontor diskuterar hur vi vill ha det i Göteborg. Det räcker inte med att ha ord som "Manhattan" Operahuset i Sydney" eller "en ny stadsdel i Boston" att gå efter. Han vill att man tar reda på vad Göteborg vill satsa på. Efteråt utformar man det estetiskt.
Nu har vi chansen att göra något unikt och sätta en stark prägel på stan.
Han tycker att det är självklart att detta område i stan skapas av lokala förmågor.
(JTI)
"Låt inte Göteborgs själ gå förlorad"
När signaturen som tioåring kom till Göteborg för första gången blev han förälskad av stan. En idyllisk småstad i stort format... Hit flyttade jag sedan på 70-talet...jag vill inte ha den förstörd. Därför sörjer jag när jag ser arkitekternas inbördes kamp för att manifestera sig själva. Småstadens värme skall ersättas av storstadens kyla...konstsnärer skapar alster för inbördes beundran, inte för allmänhetens trivsel...Försök inte härma Stockholm eller New York. Låt Göteborg förbli Göteborg.(AF)
"Frihamnen kan bli finaste terminalen"
signaturen har svårt att rösta på ett förslag. Alla tre förslagsställarna har fina idéer på delar av området. Han tycker också att innan man planerar Frihamnen är det viktigt att Stenafrågan löses. Färjor kan få världens finaste teminal i Frihamnen.(A Z)
"Bygg inga monument över dagens politiker"
Signaturen ber om lite besinning och uppmanar beslutsfattarna att låta vår stad behålla sin vackra siluett . Om man skall m bygga ett nytt Manhattan kan man göra det på Hisingssidan.(Tack för ordet)
"Spårvagnen skär av lika effektivt som leden"
Signaturenanser att förslag A, är ett typiskt göteborgstråkigt förslag.(V)
"Tillgängligheten viktigast"
Signaturen anser att södra S älvstranden berör eftersom den är vår möjlighet till kontakt med vattnet inne i stan och att man dessutom där har en underbar kvällsol under sommarmånaderna. (Göteborgare)

2004 08 23
GP-artikel av (UN) (Referat)
"Dålig debatt om älvstranden"
Våren 2006 är tunneln klar. Men ingen vet vad som skall ske med södra älvstranden. Flera toppolitiker tycker att debatten varit för dålig.

Till hösten kommer byggnadsnämnden och kommunstyrelsen att ta de första besluten om Södra älvstranden. Med ett områdesprogram som grund skall en ny detaljplan utarbetas. Mycket pekar på att förnyelsen av älvstranden kommer att dra ut på tiden.

Ronny Reinholdsson som tidigare var stadsarkitekt i Göteborg anser att
politikerna måste ta sitt ansvar för att få igång en ordentlig debatt om södra älvstranden. De måste se till att göteborgarna blir informerade och får diskutera frågan. Man måste också se till att alla goda idéer tas tillvara.

Hulthén tror inte på någon totallösning för Södra älvstranden. Hon tror på temporära lösningar och dellösningar. Det är viktigt att vi får ett område med liv och rörelse nästintill dygnet runt. Variationen måste bli större än på Norra älvstranden och vi måste framför allt lösa trafikfrågorna i god tid.

Susanna Haby (m) är rädd att en spårväg längs älven skapar en ny barriär, att älvstranden "proppar igen" med spårvagnar.
Verksamheter och boende måste integreras bättre än på Norra älvstranden. Hon vill också knyta ihop Hisingen och fastlandet med en ny bro eller med betydligt bättre färjetrafik.
Hon tycker att detskulle passa perfekt med höghus på Bananpiren men på södra älvstranden tror hon att man skall hålla ner bebyggelsen.

GP- LEDARE 2004 08 23 (Referat)
"LÅT VISIONÄRER BYGGA PÅ KAJEN"

Skibenten tycker att Göteborgs stadsplanering är feg, med några få undantag. Förändringar får inte märkas. Stadsplanering och arkitektur speglar alltid tidsandan. Det var därför 30-talets funktionalism blev så djärv och utmanande. Drömmen om folkhemmet skulle förverkligas. Inget var omöjligt.

Dagens arkitektur och stadsplanering speglar vår tids pessimism. Vi vill rädda vad som räddas kan och fruktar framtiden. han uppmanar oss att spänna bågen mot framtiden och visa att Göteborg siktar på att bli en av det nya Europas frustande storstäder...

2004 08 22
GP- artikel i GP (UN) (Referat)
"Uppdrag: SÖDRA ÄLVSTRANDEN"
Ledande Göteborgsarkitekter har fått i uppdrag att ta fram visioner för Södra älvstanden.

Arkitekt Lennart Widén på Stadsbyggnadskontoret som handlägger ärendet. säger att vi r inte har särskilt gott om tid. SBK ligger ett år efter tidsschemat.

-Troligen tvingas vi göra temporära lösningar när tunneln är klar, återställa sargade ytor, för att senare börja omdaningen av området.

Nästa etapp av Kringen, spårvägen mellan Järntorget och Lilla torget, kan börja byggas om knappt två .

Arkitektförslagen
A: Chalmers/studio urbanism
Linnégtan vid Kvarnberget, kanal i Östra hamngatan och massor med hus framför Operan, på Pachusplatsen och längs Skeppsbron. Studio Urbanism tror inte på gröna parker vid älven.

B: white
Ett nytt hamntorg med ett höghus som landmärke, en nöjeskaj med basarer och en bostadskaj med lägenheter på pirar ut i älven. Förlängt stråk: Avenyn-Östra Hamngatan till Hisingen.
Hamnstaden Göteborg måste återerövra kajerna och pirarna. Ett ordentligt höghus placerat vid Lilla Bommen. Pachuskajen blir Nöjeskajen.

C:wingårdhs
Kvarnberget är förlängt, Manhattan ligger plötsligt vid Skeppsbron och en kanal vinklar sig genom en stadspark vid Lilla Bommen.

Det perfekta läget används till ritkigt höga hus. Skärgårdbåtarna trafikerar åte Stenpiren. Han vill se ett flytande bad i älven. För att dölja det vandaliserade Kvarnberget förlängs berget halvvägs till Packhuskajen med hjälp av ett allaktivitetshus.

2004 08 20
artikel i Arkitektur nr 5-2004 av Johan Mårtelius (Referat)
Spiralens riktning
En kris som just nu hemsöker USA gäller de gigantiska och till synes framgångsrika shoppinggalleriorna i städernas periferier. De blev sinnebilder för supermodernismens nya platslöshet. Nu börjar The shopping Malls tappa marknadsandelar.
Lösningen på problemet finns redan. En ny innovativ form utvecklas som byggs mindre kompakt, i markplanet och med himmelshöppna stråk. Snart finner man att dessa anläggningar helst också bör integreras med bostäder och arbetsplatser. Vi är redan där. Den nya stadsbyggnadkonsten,"New urbanism". Den är återuppfunnen ur den amerikanska stadslösheten.

Författaren frågar sig hur många gånger man kan uppfinna staden? En del av oss minns energikrisen. De stora glasytorna, slitsarna och spalterna var inte längre ekonomiska. Det föreskrevs mindre öppningar i muren. De försvann också från frontlinjen. Nu växer kritiken mot glaslådorna, och snart visar det sig dags att åter försöka uppfinna fönstret.

Staden, gatan fönstret, muren eller rummet kommer aldrig att vinna några segrar så länge de fortsätter att vara positioner att retirera till när marknadens eller någon annans kris sätter stopp för utflykterna i andra riktningar. För varje återvändo riskerar de att tappa nyanser och så småningom bli avbilder av minnen av föreställningar om något som en gång fanns på riktigt och därför lätta att åter förkasta. Den som ger utrymme åt traditionellt etablerade element av alla de slag ses då snegla på eller flirta med historien. Man aktar sig. Det samlade resultatet blir en negativ spiral.

Så, istället för att låta dessa tjäna som reträttplatser agera tvärtom? Tillåta dem vara avstamp. Modeller att utveckla och expandera från och vända den historiska spiralen uppåt mot utsiktsplatåerna.

2004 08 16
Ur kulturartikel i GP av Sture Allén (Referat)
"Göteborg föddes ur älven"

Sture Allén söker källan till namnet Göteborg.

Att namnet hänger ihop med Göta älv, Götaland och folkgruppen götar är väl ställt utom allt tvivel menar SA, men hur gick det till och vad betyder namnet?

Det tidigaste belägget på namnet finns på det gamla Älvsborg år 1604. Det man syftar på är den stad som Karl IX hade bestämt skulle byggas vid Färjenäs och som brukar betecknas som Karl IX:s Göteborg.

Bakom Götarna och namnen på Göt- ligger ytterst stammen i verbet gjuta- göt-gjutit i en äldre form. Älven har ofta kallats bara Älven, men den hade också det innhållsrikare namnet Gautelfr, som motsvarar ett nutida Götälven.

Om det är någonting som karaktäriserar vår del av världen, är det förekomsten av den mäktigaste älven mellan Ystad och Haparanda. Det som utgjutes är oerhörda mängder av vatten. I synnerhet utgjutes det på ett magnifikt sätt när det störtar sig ner i fallen vid Trollhättan. Götarna var de som bodde i anslutning till Götälven.

När staden vid Färjenäs skulle namnges i början av 1600-talet, var det helt naturligt att knyta an till läget vid Göta älv. Göteborg är alltså helt enkelt "den befästa staden vid Göta älv".

2004 08 16
Ledarartikel i GT av Karl-Henrik Sax (referat)
"Miljonfräckt"

K- H Sax skriver att om tjugo år ska Göteborg vara en miljonstad och
Göran Johansson (s) och Jan Hallberg (m) har ett gemensamt mål.
Göteborgs två ledande politiker brukar vara oense i många detaljer i politiken. men när det handlar om framtiden är de överens, storstan ska fortsätta växa. Som miljonstad kommer Storgöteborg att markeras som stor fläck på värdskartorna, inte längre bara en prick.

Fler människor koncentrerade till ett begränsat område ger möjlighet till ännu bättre service när underlaget växer och fler kan dela på kakan.
Göteborgs storlek i dag räcker inte för den service som storstadsmänniskan egentligen vill ha.

Storgöteborg har redan 820 000 invånare. Det behövs bara 180 000 till för till den blivande miljonstaden räknas också de tolv kranskommunerna närmast Göteborg som redan ingår i en gemensam arbetsmarknadsregion.

Om tillväxten sker i Lerum, på Tjörn eller i själva Göteborg spelar ingen roll, för hela området kommer i framtiden att hänga ihop ännu mer än i dag.

Förutsättningen heter bättre kommunikationer:

Miljonstaden är inget självändamål. och storstäderna har sina nackdelar - trängsel, buller, dålig luft. men dagens ekonomiska teori menar att den mesta utvecklingen av nya produkter och företag ändå kommer att ske i större befolkningscentra där de välutbildade vill bo.

2004 08 09
Artikel i GP FRIA ORD av Faruk Alivodic (Referat)
Södra älvstranden måste få öppna ytor

Alivodic debatterade 1990 på GP Debatt om Göteborgs södra älvstrand, Han skriver att stranden som tagits i anspråk för allehandla bebyggelse, utan hänsyn slagit sönder bilden av Göteborg som en stad vid hamnen. Öppna vyer från södra mot norra älvstranden är ett måste för att göteborgarna på ett naturligt sätt skall uppleva den riktiga kontakten med hamnen. Inom dDelen av hamnen, mellan operan och Järntorget, som idag är obebyggd finns det resurser för att återställa det som slagits sönder av Göteborgs karaktär.

Alivodic blir därför bekymrad när han läser att Kjell Björkqvist pläderar för en omfattande bebyggelse på denna del av hamnen med "riktigt höga hus" samt stora butiksetableringar. Björkqvist förväntar sig även att stadens mitt inte är där den är idag, utan mitt i älven.

Alivodic vill ha en väldigt sparsam bebyggelse Anläggningar för kajer, nya pirer, restauranger och kaféer bör prioriteras och ingen ny trafikbarriär..

2004 08 03
artikel i GP av Kjell Björkqvist (Referat)
"Skapa downtown vid älven
"

KB ser Göteborgs mitt om 20 till 30 år inte där den är idag, utan mitt i Älven. Han tänker sig södra älvstranden med utbyggda kajer, nya pirer, marina, restauranger och kaféer vid vattnet och goda kollektiva förbindelser över älven.Spårvagnen får inte bli en barriär mot älven.

På kommunstyrelsens senaste sammanträde (16 juni) kom ett förslag att stimulera till en öppen debatt och att finna former för inflytande om stadsutvecklingen vid södra älvstranden. Den har vi efterlyst länge.

KB hoppas mycket på den debatt som nu förhoppningsvis kommer igång. Men det får inte handla enbart om var trafiken skall gå som vid förra samrådet. Nästa samrådsrunda måste omfatta helheten med områdets karaktär och roll samt belysa alla de möjligheter som finns.

KB vill ha riktigt höga hus, en pulserande stadsmiljö och kanske en kontinental präge. Det är också viktigt att det också blir en fortsättning av city ner mot älven, Varför inte bygga ett downtown i Göteborg?
Kajområdet måste utormas så att det fylls med händelser och upplevelser.
Butiksutbudet måste vara av den storleken att det känns meningsfullt för människor att komma dit och handla, flanera och locka fler turister till kajen.

För att kopplingen till älven ska bli så konkret som möjligt bör man få mer trafik på älven mellan norra och södra älvstranden.

Trafiken är ett medel och inte ett mål och bör underordna sig staden och inte tvärtom.
Folkpartiets förslag är att spårvagnen och biltrfiken går på Stora badhusgatan och att det inte finns någon genomgående biltrafik. Gatorna utformas som "säckgator" som endast har trafik in till området. Spårvagnen går vidare mot operan för att avlasta Brunnsparken som redan idag är överbelastad.

2004 05 12
artikel av Gunilla Skoog, GP (Referat)
"Nya Södra älvstranden föll mellan kommunala stolar"

Planarbetet för Södra älvstranden står stilla. Inga detaljplaner är på gång. Byggnadsnämnden väntar på initiativ från stadsbyggnadskontoret. Och kontoret väntar på politikerbeslut.

I går ficki byggnadsnämnden en 56 sidor tjock redogörelse över göteborgarnas synpunkter om Södra älvstranden. Tvåtusen personer har granskat de olika förslag att dra ny spårväg genom området som presenterats på kommunens hemsida och på stadsbygnadskontorets utställning.

Alternativet spårväg på Skeppsbron och biltrafik på Stora Badhusgatan vann allmänhetens gillande och 1280 röster.

2004 03 06
Kristiansson på stan GP (Referat)
Moderata kommunalrådet Susanna Haby som också är vice ordförande i byggnadsnämnden vill att Gustaf Adolfs torg får en ny sommarutställning i sommar.
Nu vill Haby att torget blir till en idéutställning om planerna för Södra Älvstranden och där planerna om att ta staden närmare vattnet grundligt studeras.


2004 03 03

Hur skall vi utforma Södra Älvstranden?
Göteborg 2050- en framtidsvision.

Tid: kl. 18.30-21.00
Plats: Kårhuset Chalmers, Lokal Ascom och Catella

Medverkande:
Kommunalråd Susanna Haby. v ordf.byggnadsnämnden
Bitr. Professor Sten Gromark Chalmers
Sveriges Arkitekter Västra Götaland ordf. Akke Zimdal
Arkitekt Lennart Widén Stadsbyggnadskontoret
Arkitekt Göran Wallin Köpmannaförbundet

När Götatunneln är färdig kommer en stor markyta att bli tillgänglig för annat än för trafikleder. När lastbilscentralen flyttar om några år så skall något annat än asfalt täcka den stora tomten i Gullbergsvass. När västlänken är klar kommer många av spåren att grävas ner och ett stort stycke mark kan användas för annat än tåg.

Hur skall det framtida Göteborg formas längs efter den Södra Älvstranden?
Göteborgarna har fått ett unikt tillfälle att från början delta i utformningen av en stor del av centrala staden.

Detta vill vi diskutera.
Moderaterna i Göteborg inbjuder till ett offentligt samtal om idealbilden av Södra Älvstranden.

PROGRAM

Kl.18.30 Välkomna Susanna Haby
Inledning Kommunalråd (m)
18.35 Presentation av tidigare och nuvarande planer Lennart Widén Stadsbyggnadskontoret
18.55 Min vision om framtiden Sten Gromark
Bitr. Professor Chalmers

19.10
- " - Akke Zimdal
Ordf.Sveriges arkitekter
19.25 PAUS Förfriskningar
19.40 Min vision om framtiden Göran Wallin
Forts. Köpmannaförbundet
19.55 Ordet är fritt

Från mötet av Arne Person

Det blev ett dynamiskt möte, i en mer än fullsatt sal där det andades framtidsoptimism och kraft.
Tidigare och nuvarande planer presenterades av Lennart Widén och Göran Wallin, visioner och förslag av Acke Zimdal och Sten Gromark. Därefter blev det öppen diskussion.

Susanna Haby framhöll att det hittills presenterats en hel del visioner. Nu är det dags att försöka ta fram de bästa och se vilka som kan förverkligas. Sten G var öppen för internationella arkitekttävlingar. Det är lätt hänt att fastna i gamla tankegångar. Det behövs nya friska idéer.
Spårvägen utmed Skeppsbron kom naturligtvis upp. En fråga ställdes till publiken. Vilka tycker att spårvägen inte skall ligga vid Skeppsbron? De flesta räckte upp handen. Vilka tycker att den skall ligga vid Skeppsbron? Ingen räckte upp handen.
( Vid SBK:s enkät riktad till Göteborgarna ville 70 % att den skulle gå utmed Skeppsbron.)
Enligt Bengt Widén är det möjligt att man i nästa etapp av planeringen även har med tre olika alternativ till dragningar. Om det blir så kommer planärendet att bli försinkat ett år.


Den föreslagna gång- och cykelbron ogillades av SBK. Dess läge såväl som dess utformning är mycket tveksam.

Orsaken till att Götatunneln inte redan från början fick gå ända fram till Fiskhamnen var för att pengarna inte räckte. Det skulle bli väldigt dyrt att förankra den i leran.
När det väl blir möjligt att bygga hus där kan dessa byggas på tunneln som därmed blir förankrad.

En av åhörarna anställd på ett internationellt företag föreslog att man skulle göra en fotoutställning, typ den som var där i somras, visande de bästa Waterfronts i Världen.

Birger von Hall visade ett förslag som tagits fram av Gert Wingård visande hur Kvarnbergets nordöstra fula sprängningar döljs av ett konstgjort berg innehållande parkeringar och olika funktioner. Ovansidan utformas som en parkslänt ned mot operan.

Sammanfattning: Det är möjligt att vi har låst oss för mycket i detaljer hittills. Det finns en risk att trafikfrågorna får styra för mycket. Alla parter var eniga att vi nu måste finna en stark helhetsidé. När vi väl funnit en sådan kan man gå in och gestalta delarna.
Broar eller färjor är ett sådant viktigt ställningstagande som måste tas tidigt.

AP/MIÄ

till startsidan!

till forum!

till södra Älvstranden: innehåll!